Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vulcanus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter gudens önskan. I dessa
upeldade härdar kastar han stänger af tenn
och koppar samt tackor af guld och
silfwer; et stort städ blir upstäldt på
sin fot, han tagen en tung slägga
i ena handen och stora tänger i den
andra, och börjar at arbeta på
skölden, som han gör ofantligt stor och
af en förmanande styrka." – Cicero
erkände flera Vulcaner: den förste war
son af Himmelen, den andre af
Nilen, den tredje af Jupiter och Juno,
och den fjerde af Menalius. Denne
sednare är det som bodde på
Vulcaniska öarna. Men den Vulcanus som
war äldre än alla dessa, eller, om
man så will, den Vulcanus som war
Himmelens son, är Tubalkain i
Bibeln, hwilken, sedan han börjat
sysslosätta sig med at smida jern, blifwit
en modell och originalet til alla de
andra, efter hwad nyare tiders
Mythologer påstå. – Den Vulcanus,
som war son af Nilen, hade warit
den förste regenten i Egypten, enligt
presternas sägen; och det war eldens
uptäckt som förwärfwade honom
konungawärdigheten. Ty, enligt
Diodori berättelse, hade himmelens eld
fattat i et träd på et berg, och spridt
sig til en skog i grannskapet.
Vulcanus sprang til wid detta nya
skådespel, och som det war om wintern,
kände han sig på et högst angenämt
sätt upwärmd. När derföre elden
begynte slockna, underhöll han den
derigenom, at han kastade nya ämnen
deri; hwarefter han kallade på sina
kamrater, för at tillika med honom
begagna hans uptäckt. Nyttan
deraf, förenad med hans wisa
styrelse, bidrog at, efter hans död, icke
allenast upflytta honom ibland
gudarnas antal, utan äfwen at sätta
honom främst ibland de Egyptiska
guddomligheterna. Egyptierne
kallade honom werldsrymdens
wårdare; och ansågo honom wara twekönad,
emedan han framdragit werlden utur
det första egget eller chaos, eller at
han sjelf war den förste som framgick
ur detta egg, frambragt af Cneph.
– Den tredje Vulcanus, som war son
af Jupiter och Juno war en Titansk
furste, som gjorde sig namnkunnig
genom sin konst at smida jern.
Diodorus ifrån Sicilien säger, "at
Vulcanus är den förste tilwerkaren af
arbeten i jern, koppar, guld, silfrer,
med ett ord: i alla smältbara
metaller. Han undenvisade handtwerkare
och andra menniskor om allt det bruk
man kunde göra af elden; och det är
derföre som alla metall-arbetare, eller
snarare menniskorna i allmänhet, kalla
elden Vulcanus, och offra åt denna
gud, af erkänsla för en så nyttig
gåfwa." Grekerne skrefwo sedan på sin
Vulcani räkning alla de arbeten som
ansågos för mästerstycken i
smidningskonsten, såsom Solens palats,
Achilles’ och Æneas’ wapen, Agamemnons
rygtbara spira, Hermiones halsband,
Ariadnes krona, o.s.w. Gamla
monumenter föreställa denna gud på
et temligen enformigt sätt: han bär
långt skägg, håret är i oordning,
halfklädd i en drägt som stannar
ofwanför knäet, med en rund och spetsig
mössa, i högra handen en slägga, och
en tång i den wenstra. Ehuru alle
Mythologer säga at Vulcanus war
halt, ser man honom aldrig så
afbildad. De gamle målarne och
bildhuggarne, antingen dolde detta lyte,
eller uttryckte det ganska obetydligt.
"Wi beundra," säger Cicero, "denna
Vulcanus i Athén, förfärdigad af
Alkamenes; han är stående och klädd,
han tyckes wara halt, men utan at
wara wanskaplig." Egyptierne
afmålade Vulcanus såsom mycket
wanskaplig. "Då Cambyses," säger
Herodotus, "kom in i Vulcani tempel
i Memphis, gjorde han narr af dess
bild och brast ut i et gapskratt. Han
liknade, sade han, dessa gudar, som
Phenicierne kalla Pataiker och som
de måla på framstammen af sina stepp;
de som icke sett dem, skola förstå min
jemnförelse då jag säger dem at desse
gudar likna wåra dwergar."
Vulcani tempel i Memphis måtte hafwa
warit af den yttersta pragt, om man
skall tro hwad Herodotus berättar.
Konungarne i Egypten fästadt med
hwarandra i äran at försköna denna
byggnad, som påbörjades af Menes,
den förste kände konung i Egypten.
- Vulcanus hade flera tempel i Rom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
