Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Winga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folken bo. W. kallas ock den femte
werlden.
WINDSVALES SON (Nord. M.),
en benämning på Wintern.
WINGA (Finn. M.). En Satyr
som besof Wanga, och blef fader til
Wangamoinen; deras afföda blefwo
ödlor.
WINGAR. De gamle Grekerne
gåfwo wingar åt Kärleken, Segern
och andra Guddomligheter, hwilka
sedermera blifwit föreställde utan detta
attribut, såsom Minerva, Diana,
Venus m.fl. På åtskilliga gamla
minnesmärken, i synnerhet på de
oegentligt så kallade Etruriska, äro dessa
wingar blott allegoriska och en
symbol af lätthet eller snabbhet. Det är
derföre som Skalderne gifwit wingar
åt Ceres’ ormar, åt Pegasus, Pelops’
hästar, Triptolemi wagn, åskan och
Caducén. Dessa wingar äro
antingen fastwäxte eller lösa, så at de
kunna fråntagas. Af sednare slaget äro
de som sitta på Mercurii hatt och
fötter; Segerns och Furiernes äro
ofta fästade med band som gå i kors
öfwer bröstet. Enligt Plato äro
wingar en hieroglyf af förstånd; och de
wingar af guld, som Orpheus gifwer
Saturni förstfödde son, äro, efter
Kirchers tanke, en symbol af
werldssjälens wishet, enligt de Platonska
idéerna.
WINGOLF kallas i Prosaiska
Eddan alla Gudinnornas boning;
Fensal och Folkwangr antagas för salar
i samma borg.
WINGÅRDAR. Egyptierne
påstodo at de upkommit af Jättarnes blod,
som war första orsaken til det raseri
ruset ingifwer.
WINNINGSLYSTNADEN, se
EGENNYTTAN.
WINTERGATAN. Det war genom
henne som man kom til Jupiters
palats och hjeltarne inträdde i
himmelen: til höger och wenster om
henne lågo de mägtfgaste Gudarnes
boningar. Juno lät, på Minervas
tilstyrkan, Herkules di sig, men barnet
klämde så hårdt til med gommen, at
Juno drog bröstet tilbaka och
mjölken stänktes öfwer himmelen, hwaraf
mjölkwägen upkom.
WINTERN (Sinneb. l.). På den
grafurna, som är nämnd under
artikeln SOMMAREN, der årstiderne,
föreställde såsom qwinnor, frambära
sina gåfwor åt Thetis och Peleus,
går Wintern främst, och synes mera
draperad än de öfriga, emedan de
gamle ansågo denna månad såsom
mest tjenlig för ägtenskap. En
wildswinsgris, en krans af torra qwistar,
en wildswinsjagt, en tallkott äro
äfwen denna årstids emblemer. I
sednare tider har den blifwit föreställd
under bild af en man alldeles betäckt
med isstycken, med hwitt hår och skägg,
och sofwande i en grotta; stundom
under form af en qwinna som sitter
wid en eldbrasa, klädd i pelswerk af
en dyster och mörk färg; äfwen under
bild af en gubbe som wärmer sig. Et
barn som bär willbråd utmärker at
denna årstid äfwen är gästabudens.
WINTER-SOLSTÅNDET. Då är
solen i Stenbockens wändkrets,
hwilket gör at dagen är kortast och
natten längst, utmärkes genom det af
figuren hållna klotet, uplyst til en
fjerdedel, men de andre tre
fjerdedelarne äro mörka. Hon är klädd i
pelswerk, för at utmärka den stränga
årstiden. Cirkeln om benen med 12
stjernorna och Stenbockens tecken, äro
tydliga kännemärken på denna
wändkrets.
WISCHNU är en af Indianernas
förnämsta gudar, i synnerhet
märkwärdig genom sina nio
förwandlingar. Brahminerne säga, at han
redan har wisat sig i werlden under
nio olika former, och at han skall
wisa sig en gång til under en ny form.
Historien om dessa förwandlingar är
full af besynnerligheter och öfwerdrift;
men Indianerne påstå, at under dessa
löjliga sagor döljas djupa
hemligheter, dem de icke wilja uppenbara för
de oinwigde. Följande är hwad
författarne berätta om Wischnus
förwandlingar. – Den första. En wiss
demon hade borttagit lagboken, som
kallas Wedam, ur händerna på dem
som wårdade den, och då han hade
gömt sig på hafsbottnen med sitt rof,
förwandlade Wischnu sig til fisk, grep
rånaren, och förde Wedam tilbaka.
– Den andra. Då gudarne wille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
