Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wischnu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litet watten i munnen, i tanka at
spruta det i handen på den förmenta
Brahminen (det war den tidens sätt
at bekräfta afhandlingar); men
morgonstjernan, som war konungens
förnämsta rådgifware, misstänkte at det
låg något swek i Brahminens
begäran, smög sig in i furstens strupe och
tilstoppade den så at wattnet icke
kunde komma ut igen. Konungen, som
kände sig nära at qwäfwas utan at
begripa hwarföre, lät sticka en
jernten ner i strupen för at få luft.
Stjernan måste maka sig undan,
sedan hon fått ena öga utstucket; och
konungen sprutade wattnet i handen
på den falska Brahminen, som genast
wäxste til en så ofantlig storlek, at
den ena foten betäckte hela werlden.
Den andra satte han på konung
Mavalis hufwud och störtade honom i
afgrunden. Denna historie berättas
på annat sätt af andra författare.
De föreställa Mavali icke såsom en
tyrann, utan såsom en annan
Saturnus, under hwars regering alla
menniskor woro jemnlika, och all
egendom gemensam. De säga at
Wischnu afsatte denna goda furste,
emedan menniskorna, som ingenting
behöfde under hans regering, uphörde
at bedja til gudarna. De nämna
ingenting om morgonstjernan, utan
säga blott at Mavalis gemål wille
afråda honom at bewilja Brahminens
begäran. – Den sjette. Rajahs (et
namn som Indianerne gifwa sina
konungar) hade alla blifwit tyranner
som förtryckte folken och begingo
otaliga grymheter. Wischnu beslöt at
straffa deras brott. Han wisade sig
på jorden under mensklig skapnad och
antog namnet Ram. Han förklarade
konungarne krig, och slog dem
ouphörligt under 21 generationer, til dess
han hade utrotat denn allesamman. –
Den sjunde. En jätte wid namn
Cartafuciriargunen, och som hade
tusen armar, odelade menniskoslägtet
genom sina rån och wåldsamheter.
Wischnu antog för andre gången
menniskoskapnad och namnet Ram, och
wäpnad blott med en plogbill bjöd han
jätten til strids, dödade honom och
afhögg hans tusen armar; derefter
lade han alla benen i en hög och
gjorde et berg deraf som han kallade
Baldus. Man berättar på olika sätt
anledningen til denna förwandling.
Det fanns, säger man, en Brahmin,
som hette Rawana, och war en af
guden Ixoras mest nitiske tilbedjare.
Han underlät aldrig at dagligen
offra åt honom hundra blomster,
mycket noga räknade. En gång hände
sig at guden sjelf smög undan en
blomma, och derefter förebrådde
Rawana at offret icke war fulltaligt.
Den fromme Brahminen, otröstlig
öfwer förlusten af denna blomma,
war beredd at gifwa det ena ögat i
stället, men Ixora satte sig deremot,
och, för at belöna sin tjenares
trohet swor at icke neka honom hwad
helst han månde begära. Brahminen
önskade at få förwaltningen öfwer
hela werldssystemet; men sedan han
erhållit denna förtroendesyssla,
uphörde han aldrig at beswära Ixora med
sina önskningar och böner. Guden
blef uttråkad och sade: “Har jag icke
upfyllt alla dina begär? Hwad är
afsigten med alla dina ewiga böner?”
Rawana lät i ödmjukhet guden
förstå at han önskade sig bara tio
hufwuden och tjugo armar, för at
lättare kunna styra werlden. Han fick
äfwen dem, och begaf sig derefter til
staden Lanka, som han gjorde til sitt
residens. Hans ära och hans magt
wunno en ny tilwäxt genom de flera
hufwuden och armar han hade
erhållit. Men framgången förblindade
honom: han glömde Ixoras
wälgerningar, och wille tilwälla sig den dyrkan
som endast tilkom guddomligheten.
Wischnu beslöt at straffa den
oförskämda prestens högmod, och wisade
sig derföre på jorden under
menniskoform och det antagna namnet Ram.
Rawana blef förskräckt och
förwandlade sig til hjort, för at lättare
undfly gudens wrede. Ram sköt hjorten
med en pil; men Rawanas själ flög
genast ur honom och for in i kroppen
på en Fakir. Det war under denna
förklädning som Rawana bortröfwade
Rams gemål, Sida. Upbragt öfwer
denna skymf begagnade Ram, för at
hämnas, sig af en gammal apa, känd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
