Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wischnu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under namnet Hanuman, som
anställde krysliga härjningar i Rawanas
hufwudstad. Understödd af en wäldig
skara med jättar lyckades det
slutligen för Rawana at taga apan til
fånga; men kunde aldrig få lifwet af
henne. Förwånad öfwer hennes
ofantliga styrka, frågade han henne om det
icke fanns något medel at besegra
henne. Apan swarade: “Doppa min
swans i olja; linda sedan blår
omkring och sätt eld på. Då blir jag
det swagaste af alla djur.” Den
lätttrogne Rawana följdes apans råd:
men Hanuman med sin brinnande
swans satte Rawanas palats i brand
tillika med en del af staden Lanka.
Slutligen då Rawana beständigt
wägrade at återlemna Rams hustru,
blef han af den swartsjuke mannen
ihjelslagen. – Den åttonde. En
konung uti Indostan hade genom
Chiromanti fått weta, at hans syster,
som war gift med en Brahmin, skulle
framföda en son, som skulle beröfwa
honom thronen och lifwet; han
befallte derföre at man skulle döda alla
systerns barn, så snart de kommit
fram til werlden; och för at wara
så mycket säkrare at hans befallning
skulle werkställas, lät han under säker
bewakning hålla henne instängd. Sex
af dennes barn hade redan blifwit
mördade; det sjunde syntes wara
bestämdt til samma öde; men detta
barn, som hette Krishna, war
Wischnu sjelf, som antagit denna form för
at straffa den blodtörstiga Rajah.
Han talade genast så snart han war
född, och rymde ur fängelset med
sina föräldrar, utan at wakten märkte
det. Han gjorde derefter otaliga
underwerk. Konungen skickade ofra
både jättar och hela arméer för at
döda honom; men Krishna nedgjorde
allt som kom i hans wäg, och dödade
slutligen sjelfwa konungen. Derefter
fortfor Krishna at wandra omkring i
werlden, göra underwerk, belöna de
goda och straffa de onda; samt upfor
slutligen til himla. – Denna
förwandling anses af Indianerne såsom
den märkwärdigaste och ärofullaste af
alla Wischnus inkarnationer. Någre
författare finna mycken likhet emellan
Krishna och Christus, samt emellan
Rajah och konung Herodes. – Den
nionde förwandlingen. Wischnu
antog skapnad af Budha eller Bodha;
en person, säga Brahminerne, som
hwarken har far eller mor; det är en
ren ande, som aldrig uppenbarar sig
för menniskorna. Men då, genom en
synnerlig nåd, han wisar sig för
någon andagtig man, är det alltid med
fyra armar. Han är beständigt
sysslosatt at bedja Mahadeva, eller den
stora guden. Man tror wanligen at
denna Budha är densamme som guden
Fo. – Banianerne tro at Wischnu
skall för tionde gången undergå en
förwandling, och då antaga skapnad
af en wingad hwit häst, som för det
närwarande residerar i himmelen.
Denne Indiske Pegasus står blott på
tre fötter; den fjerde håller han
alltid i wädret. När han en gång
sätter ner den foten på jorden,
nedtrycker han henne i afgrunden, och det är
på det sättet hon blir förgången.
Under afbidan på denna sista
incarnation sofwer Wischnu helt lugnt i
mjölkhafwet, liggande på en femhöfdad ödla.
WISCHNUVAS, en braminsekt som
är synnerligen tilgifwen gudeu
Wischnu, och anse honom såsom den
mägtigaste af alla himmelens inwånare.
Denna sekt är delad i twenne grenar.
De förre kallas Tadwadis, de sednare
Namanujas. Hwar morgon draga
Tadwadis en hwit rand ifrån näsan
til pannan; de göra äfwen et litet
rundt märke i armwecket och på
båda bröstwårtorna: det är deras
distinctionstecken och Wischnus livré.
De inbilla sig at dessa märken äro
förwaringsmede emot djefwulens
anfall. Genom et särskilt löfte
förbinda de sig at icke dyrka någon annan
Gud än Wischnu. Deras Chef
måste lefwa ogift, och håller wanligen i
handen en bambukäpp, til tecken af
sin ihärdighet. – Ramanujas hafwa
äfwen tecken som utmärka dem. De
stryka med krita et Y öfwer näsån,
och bränna in et märke i armwecket.
Hufwudet är rakadt alldeles skalligt,
utom en liten tofs öfwer hjessan, som
de låta hänga bakåt, och fästa med
en knut. Deras Chef är utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
