Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wise ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom et lärftsskynke som han lindar
om hufwudet när han talar med
någon. Deras lefnadssätt är strängare
än det som Tadwadis föra. De skulle
tro sig orena deras heliga yrke, om
de befattade sig med handel och
werldsliga sysslor. De anse äfwen för en
skyldighet at aldrig sätta sin fot på
något liderligt ställe; men Tadwadis
göra sig icke samwete deröfwer.
WISE. Man ser på gamla
monumenter, at de 7 Wise i Grekland
hade hwar sin hieroglyfiska figur, som
tjente at utmärka dem; och dessa figurer
tjena at påminna oss den
förnämsta grundsatsen i deras sedelära.
– Solon hade til attribut en
dödskalle, emedan, efter hans tanke, man
borde upskjuta med sitt omdöme
öfwer ens lycksalighet, til dess personen
blifwit död. Flere medaljer föreställa
honom med en Terminus, emedan
hans sedelära sträfwade at låta oss
förstå huru mycket afseende wi böre
fästa på änden af allting. Hans devis
war: Nemo ante obitum felix.
– Chilo håller en spegel, emblem
af en för oss högst gagnande lexa; ty
hwad kan wäl wara wigtigare än at
känna oss sjelfwa. Hans devis
war: Nosce teipsum. – Cleobulus bär
wågskålar, en symbol som påminner
oss at alltid wäga wåra handlingar,
för at icke falla i någon öfwerdrift.
Hans devis war: Ignoscas aliis
multa, nihil tibi. – Periander
har man gifwit örten poleja med dessa
ord: Sansa dig; emedan denna ört
skall kunna stilla wreden. – Bias
föreställes med et nät bredwid sig, och
en fågel i en bur: emblem som lär
oss at icke gå i god för någon.
Enligt denna wises moral, kunna wi
knappast gå i god för oss sjelfwa.
Hans devis war: Omnia mea mecum
porto. – Pittacus håller et finger
på munnen: denna filosofs grundsats
war at man borde lära sig konsten
at tiga, för at icke förråda sig. Man
ser honom äfwen hålla en
åkersklättsstjelk, hwars frön äro små och
swarta, med dessa ord: ingenting för
mycket; emedan lagom af dessa frön
bibehåller helsan, men i för stor
dosis äro de et gift. – Thales har
til attribut en man från Sardinien,
ridande på en åsna. Man har
genom denna hieroglyf welat utmärka
ymnighet på elaka saker, emedan
Sardinarne ansågos wara mycket elaka,
och deras mulåsnor som funnos i
myckenhet, woro ganska stygga.
(Ind. M.) Den siste af första
mannens och första qwinnans fyra söner.
Han skall wara uphofwet til den
fjerde casten, eller handtwerkarnes. Se
BRAMMON, CUTTERI, SCHUDDERI.
1. WISHETEN (Sinneb.l.) De gamle
föreställde Wisheten under bild
af Minerva, med en oliveqwist i
handen, emblem af inre och yttre frid.
Dess wanliga symbol war uglan, en
fågel som ser i mörkret, likasom den
sanna W. aldrig sofwer. På
Constantini den Stores medalj ses en
ugla på et altare, samt der bredwid en
pik och en sköld, med inskrift:
Sapientia principis. –
Lacedemonierne gåfwo W. skapnad af en ung man
med 4 händer och 4 öron, symbol af
werksamhet och läragtighet: en båge
wid sidan och en flöjt i högra
handen, för at utmärka huru W. bör
finnas både i arbeten och nöjen.
Cesar Ripa föreställer henne under bild
af en ung flicka, som under nattens
mörker håller i högra handen en
brinnande lampa, och en stor bok i den
wenstra. Til dessa symboler lägger
Gravelot en tråd, svin leder hennes
steg i den labyrint hwari hon tyckes
wandra; et wattenpass, bild af den
lyckliga sinnesjemnhet hon förstår at
bibehålla både i med- och motgång,
och böcker som beteckna at denna
dygd förwärfwas och tilwäxer genom
kunskaper. Cochin uttrycker henne
genom en nästan naken qwinna, med
en sol på bröstet, som emottager en
stråle ifrån himmelen, dit hon
utsträcker sina armar. Hon widrör
icke jorden, och under hennes fötter
ligga spiror och kronor.
2. – DEN GUDDOMLIGA. Den
är i synnerhet utmärkt genom solen
til diadem. Andr. Sacchi har
målat henne sittande på en thron i
himmelen. Hon är omgifwen af de
dygder som åtfölja henne, och som få
deras största glans af strålarne ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
