Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wise ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
647
genom et lärftsskynke som han lindar om hufwudet när
han talar med någon. Deras lefnadssätt är strängare än
det som Tadwadis föra. De skulle tro sig orena deras
heliga yrke, om de befattade sig med handel och
werldsliga sysslor. De anse äfwen för en skyldighet at
aldrig sätta sin fot på något liderligt ställe; men
Tadwadis göra sig icke samwete deröfwer.
WISE. Man ser på gamla monumenter, at de 7 Wise i
Grekland hade hwar sin hieroglyfiska figur, som tjente
at utmärka dem; och dessa figurer tjena at påminna oss
den förnämsta grundsatsen i deras sedelära. – Solon
hade til attribut en dödskalle, emedan, efter hans
tanke, man borde upskjuta med sitt omdöme öfwer ens
lycksalighet, til dess personen blifwit död. Flere
medaljer föreställa honom med en Terminus, emedan hans
sedelära sträfwade at låta oss förstå huru mycket
afseende wi böre fästa på änden af allting. Hans devis
war: Nemo ante obitum felix. – Chilo håller en spegel,
emblem af en för oss högst gagnande lexa; ty hwad kan
wäl wara wigtigare än at känna oss sjelfwa. Hans devis
war: Nosce teipsum. – Cleobulus bär wågskålar, en
symbol som påminner oss at alltid wäga wara
handlingar, för at icke falla i någon öfwerdrift. Hans
devis war: Ignoscas aliis multa, nihil tibi. –
Periander har man gifwit örten poleja med dessa ord:
Sansa dig; emedan denna ört skall kunna stilla werden.
– Bias föreställes med et nät bredwid sig, och en
fågel i en bur: emblem som lär oss at icke gå i god
för någon. Enligt denna wises moral, kunna wi knappast
gå i god för oss sjelfwa. Hans devis war: Omnia mea
mecum porto. – Pittacus håller et finger på munnen:
denna filosofs grundsats war at man borde lära sig
konsten at tiga, för at icke förråda sig. Man ser
honom äfwen hålla en åkersklättsstjelk, hwars frön äro
små och swarta, med dessa ord: ingenting för mycket;
emedan lagom af dessa frön bibehåller helsan, men i
för stor dosis äro de et gift. – Thales har til
attribut en man från Sardinien, ridande på en åsna.
Man har genom denna hieroglyf welat utmärka ymnighet
på elaka saker, emedan Sardinarne ansågos wara mycket
elaka, och deras mulåsnor som funnos i myckenhet, woro
ganska stygga. (Ind. M.) Den siste af första mannens
och första qwinnans fyra söner. Han skall wara
uphofwet til den fjerde casten, eller handtwerkarnes.
Se BRAMMON, CUTTERI, SCHUDDERI.
WISHETEN 1. – (Sinneb.l.) De gamle föreställde
Wisheten under bild af Minerva, med en oliveqwist i
handen, emblem af inre och yttre frid. Dess wanliga
symbol war uglan, en fågel som ser i mörkret, likasom
den sanna W. aldrig sofwer. På Constantini den Stores
medalj ses en ugla på et altare, samt der bredwid en
pik och en sköld, med inskrift: Sapientia principis. –
Lacedemonierne gåfwo W. skepnad af en ungman med 4
händer och 4 öron, symbol af werksamhet och
läragtighet: en båge wid sidan och en flöjt i högra
handen, för at utmärka huru W. bör finnas både i
arbeten och nöjen. Cesar Ripa föreställer henne under
bild af en ung flicka, som under nattens mörker håller
i högra handen en brinnande lampa, och en stor bok i
den wenstra. Til dessa symboler lägger Gravelot en
tråd, svin leder hennes steg i den labyrint hwari hon
tyckes wandra; et wattenpass, bild af den lyckliga
sinnesjemnhet hon förstår at bibehålla både i med- och
motgång, och böcker som beteckna at denna dygd
förwärfwas och tilwäxer genom kunskaper. Cochin
uttrycker henne genom en nästan naken qwinna, med en
sol på bröstet, som emottager en stråle ifrån
himmelen, dit hon utsträcker sina armar. Hon widrör
icke jorden, och under hennes fötter ligga spiror och
kronor. 2. – DEN GUDDOMLIGA. Den är i synnerhet
utmärkt genom solen til diadem. Andr. Sacchi har målat
henne sittande på en thron i himmelen. Hon är omgifwen
as de dygder som åtfölja henne, och som få deras
största glans af strålarne ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
