Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Witker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den sol hon bär på bröstet. Hennes
majestätiska panna är omgifwen med
et dyrbart diadem; i ena handen
håller hon en spegel, och i den andra en
spira med et seende öga i handen.
Ripa föreställer henne hwitklädd och
stående på en fyrkantig sten, wäpnad
med pansar och hjelm och en tupp til
hjelmprydnad; i högra handen håller
hon en sköld med den Helige Andes
bild, och i den wenstra den mystiska
boken med de 7 inseglen, och
påskalammet ofwanpå.
3. – DEN EVANGELISKA. Man
ser henne på altartaflor under bild af
en wingad jungfru, med ögonen
wändet upåt himmelen, uplyst ofwanifrån
af en stråle, eller af en strålande
dufwa; Wishetsboken är hennes
attribut. Petrus från Cortona har
målat henne i palatset Barberin under
bild af en jungfru, som ingifwer
kärlek och wördnad; hon håller en bok
i wenstra handen, och i den högra et
kärl med eld. En ung wingad och
lagerkrönt man står wid sidan at
förswara henne; han håller en sköld i
ena handen, och i den andra en
lagergren framför Wisheten, underpant af
den triumf honom är lofwad.
WITKER, se GAND.
WODAN, en afgud hos de Gamle
Germaner. Någre författare tro
honom wara densamma som Mercurius.
WODEN, se ODIN.
WOLA, WÖLU, härstammade af
Heimdalls och Nornornas slägt,
nämnes Spåqwinnan eller Wola den wisa.
Wöluspa (Wolas Wisdom), hwilken
af alla wåra gamla qwäden renast
uttrycker den originela åsigt af
werlden, hwilken är Nordiska
Mythologien egen, bär tydligt witnesbörd med
sig om sin ålder och upkomst djupt in
i Hedendomen. – I denna sång
framträder hon, den wisa Spåqwinnan
eller Wola, i Walfaders sal. sjunger
om Tidens underfulla, förborgade
början, löper öfwer denna stora händelse,
hwilar sig tre gånger: på Idas slätt,
wid Urdas brunn och wid den fallne
Balders dödssätt; bewärdigar icke
jordlifwet med en blick, men skyndar
raskt til sitt mål; förkunnar i
djupaste uttryck Gudarnes fall och
Tidens undergång, och wisar så skönt
på det härliga lif, som genom död
skall utweckla sig utaf tidernas strid.
– Emedan Gulweig och Hel kallas
Wolor, kan man antaga at detta
namn, åtminstone från början, i
allmänhet tillades qwinnor, som ägde
mer än wanligt förstånd och kraft,
eller woro Sierskor. – Betydelsen af
namnet Wola känner man icke, och
gissar än på Wal, än på welia (at
wälja). Wolo betyder hos Indierne
Kraft, och som slägtskapen oss och dem
emellan kan anses säkert bewist,
förklarar detta ord bäst namnet.
WOLD, skördarnes Gud, dyrkad i
Westfalen.
WOLKWE ell. WOLKOWEZ (Slaw.
M.) son af Prins Slawen, som kom
til norra Ryssland och der anlade
staden Slawensk. Den unga prinsen
ansågs för en stor trollkarl, och
kallades derföre W. som på ryska bet.
trollkarl. Han antog skapnad af en
krokodil, simmade i floden Mutnaja,
som kallades efter honom Wolkoff,
och upslukade menniskor. Han sattes
sedan ibland gudarnes antal; men
djeflarne strypte sin älskade Ryss, och
han blef wid stranden af Wolkoff
begrafwen af sina tilbedjare, som, enligt
bruket, upkastade på hans graf en stor
ättehög, hwilken sedan blifwit förstörd
af dem som der trodde sig finna
skatter nedgräfda.
WOLOSSE, WOLOSZ (Slaw. M.)
hjordarnes skydds gud.
WOLOTY (Slaw. M.) rysliga
fröken, som Lomonosoff påstår swara
emot Grekernes jättar.
WOLSUNG (Nord. M.) son af
konung Rerer s Hunsigov. Han
föddes genom Odins bestämda och
kraftiga medwerkan, bars sex år i
moderlifwet och blef slutligen en utmärkt
kämpe. Från honom härstammade de
ädle Wolsungarne, hwilken ätt
egentligen genom Sigurd Foffnersbane wann
sitt stora rygte.
WON, en flod, se FENRISULFVEN.
WOR, se WAR.
WREDEN (Sinneb. l.) På en
tafla i galleriet uti Versailles, som
föreställer förbundet emellan Tyskland,
Spanien och Holland, har Le Brun
målat Wreden blek, torr och mager,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
