- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
649

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wuola-hattara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hållande en tupp under armen och et
ris i handen. Den kunde äfwen
föreställas under bilden af en ung man,
eller såsom en Furie med brinnande
ögon och gul hy, tecken til gallans
utgjutelse; eldfärgad klädning,
symbol af dess ifwer och häftighet; i ena
handen håller hon en dragen wärja,
som utmärker begäret efter hämnd,
och i den andra en sköld med et
lejonhufwud. Lejonet, såsom det wredaste
och tigern såsom det grymmaste af
alla djur, äro twenne attributer som
woro passande för denna passion.

WUOLA-HATTARA (Finn. M.)
Gemål åt Finnarnes Vulcanus.

WUOLAINEN eller
WUOLANGOINEN (Finn. M.). Jernets fader.
I runor förstås dermed Myrjern,
som uptages ifrån myror och kärr.

WUOLAHETAR, se
WUOLA-HATTARA.

WUOREN-VÄKI (Finn. M.)
Bergstroll. Stora skaror af dem kunde
framwisa sig. De arbetade i berg,
smälte och förädlade metaller,
bortröfwade prinsessor och wackra flickor.

WUOTAR (Finn. M.) En
smörjekokerska och pulverhexa; anropades
då man fått contusion af något träd.

WURSCHAITO, en afgud hos de
gamla Preussarne. Han war deras
husgud, skötte hästar, klöfdjur och alla
fyrfotade djur i allmänhet.

WÅDAN (Sinneb. l.). Den
föreställes af Cochin genom en yngling som
stödd på en swag rö, går på branten
af en brådstupa, nedanför hwilken
rinner en ström; en i gräset förborgad
orm kastar sig fram för at bita
honom. Jfr FARAN.

1. WÅGEN, en symbol af
Billigheten, som på romerska medaljer
synes med detta attribut, likasom
Gudinnan Moneta.

2. – Sjunde tecknet i
Djurkretsen; enligt fabeln är det Astræas,
som återwände til himmelen under
jernåldern. Virgilius, för at prisa
Augusti billighet, lofwar honom
Wågens tecken til sitt himmelska
residens. Homerus gifwer Jupiter
wågskålar af guld, hwari han wåger
Grekernes och Trojanenes öden. Se
ASTRÆA, THEMIS.

3. – (Mah. M.) Perserne påstå
at på yttersta dagen skall förekomma
en werkllg och sannfärdig wåg, hwars
skålar äro större och bredare än
himlarnes yta, i hwilken den
Guddomliga allmagten skall wäga menskornas
gerningar, och det så noga, at wågen
skall ge utslag för et solgrand och et
senapsfrö, på det at deraf må
härflyta en noggrann kännedom och
fullkomlig rättwisa. Den ena skålen
kallas Ljusets Wågskål, och den andra
Mörkrets Wågskål. De goda
gerningarnes bok skall kastas i ljusets
wågskål, som är mera tindrande än
stjernorna, och de onda gerningarnes i
mörkrets wågskål, som är förskräcklig
och af det mest rysliga utseende, och
tungan i wågen wisar i ögonblicket,
hwilken af dem wäger öfwer och til
hwad grad. Efter denna undersökning
gå kropparne öfwer den bro som är
sträckt öfwer den ewiga elden, hwari
den werkliga slutdomen består. Se
PUL-SERRHA.

WÅLDSAMHETEN, en Gudinna
som war syster til Segern, dotter af
Styx och alltid åtföljde Jupiter. Hon
hade et tempel i citadellet i Korlnth,
i förening med Nemesis eller
Nödwändigheten; men ingen fick gå dit
in. De moderne föreställa W. genom
en pansarklädd qwinna, som med en
klubba slår ihjel et barn.

WÅRDAGJEMNINGEN (Sinneb. l.)
En ung flicka klädd i en robe som är
swart på wenstra sidan och hwit på
den högra. Til gördel har hon
azurblå cirkel beströdd med stjernor; i ena
handen håller hon en wädur, det
tecken i djurkretsen hwari solen ingår
när wårdagjemninqen begynner: i
den andra håller hon en
blomsterkrans, en bild af den wackra
årstidens förnyelse. Wingarne på hennes
fötter äro hwita och swarta,
swarande mot draperiets färger.

WÅRDSLÖSHETEN (Sinneb. l.).
Egyptierne målade henne sittande,
med sorgsen upsyn, lutande hufwud,
händerne i barmen och armarne i
kors. Ripa föreställer henne såsom en
qwinna med fladdrande hår, illa klädd,
sohwande långsträckt på jorden,
hwilande på ena handen och med et up-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free