Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wåren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nedwändt timglas i den andra,
symbol af en förlorad tid; en
sköldpadda släpar sig fram på hennes
fotsida klädnad. Jfr. FÖRSUMLIGHETEN.
1. WÅREN. Denna årstid war
i synnerhet helgad åt Muserna och
Gratierna. Det war i början af
wåren som Pontifex Maximus i Rom
hemtade ny eld på Vestas altare.
(Sinneb. l.) På en basrelief i
palatset Mattei, håller Wåren i ena
handen en blomsterqwist, och i den
andra et lam emedan tackorna
lamma den årstiden. På en grafurna
ses Wåren, under bild af et barn,
wisa med ena handen på et bi,
emedan swärmarne då pläga sprida sig
ut kring fälten, och i den andra
håller hon en påfågel för at utmärka
blomstrens rika färgblandningar. På en
annan urna i Villa Albani, hwarpå
är förestäldt Thetis och Pelevs’
bröllop, ses Wåren, under bild af en ung
flicka, bära i draperiet framför sig
sockerärter, såsom ett af denna
årstiden alster. De gamle utmärkte
henne äfwen genom en hjortjagt. På et
monument ses Wåren med ryggen
wänd emot Hösten under bild af en
blomsterkrönt qwinna;
ymnighetshornet, som bäres af dess Genius, är
äfwen fullt med blommor; den ena
foten, som hon utsträcker åt sidan der
Wintern står, är ännu försedd med
fotband. I sednare tider har man
i händerna på den Nymf som
föreställer Wåren, satt et rikt
blomsterband, bild af örternas förnyelse, och
ställt bredwld henne en liten
kärleksgud som försöker sina pilar, hwarmed
han tilkännagifwer at han snart
ärnar begagna dem.
2. – DEN HELIGA WÅREN. Löftet
för den heliga Wåren war det
hwarigenom man åt Gudarne helgade allt
det som föddes eller wäxste ifrån den
1 Mars til den 1 Maj. Festus och
Strabo säga, at de Italienska
folkslagen, som togo sin tilflykt til detta
löfte i stora faror, inbegrepo äfwen
barnen deri; då upfostrade de dem
ända til ynglinga-åren, och sedan de
behängt dem med en slöja, skickades
de bort at söka sig et annat hemwist.
WÄDERFLÖGEL (Sinneb. l.) en
symbol af Obeständigheten. Se
LÄRAGTIGHETEN.
WÄDERSTRECK. Indianerne,som
icke räkna flera än 8 wäderstreck,
placera i hwart och ett en halfgud,
som Brahma ställt der at waka för
hela werldsbyggnadens bästa. I det
ena är regnets gud, i det andra wädrens,
i det tredje eldens, o.s.w.
dem de kalla de 8 wäktarne.
WÄDREN, poetiska
Guddomligheter, barn af Himmelen och Jorden,
eller enligt andra, af Astraæus och
Heribea (Aurora). Hesiodus säger
at de äro söner af jättarne Typhæus,
Astræus och Perseus; men
undantager de mildare Wädren: Notus,
Boreas och Zephyrus, dem han gör til
Gudarnes barn. Homerus och
Virgilius säga Wädrens hemwist wara
på Æoliska öarne, och at Æolus är
deras konung, som håller dem
instängda i sina kulor. Men denna
Gudens magt är underordnad
Jupiters och Junos, som äro
luft-regionernes sannskyldige gudar. Sedan
widskepelsen förgudat dessa luftens
förskräckliga magter, trodde hon sig
kunna genom löften och offer afwäpna
deras wrede, och deras dyrkan
öfwergick ifrån Österlanden til Grekland;
ty Perserne gåfwo dem guddomlig
dyrkan. Sedan Achilles hade lagt
Patrokli lik på bålet, bad han
Nordan- och Westanwädret at påskynda
antändningen, och lofwade at offra åt
dem, om de upfyllde hans begäran.
Då Trojanerne woro färdige at gå
om bord för at segla til Kreta, lät
Anchises, för at göra sig Wädren
gynnsamma, slagta et swart får åt stormarna, och
et hwitt åt de lyckliga Westanwädren.
När Xerxes’ fruktanswärda flotta
spridde förskräckelse öfwer hela Grekland,
beställte Delphiska oraklet dem at
offra åt Windarne, hwilkas mägtiga
blåst kunde förskingra de fiendtliga
skeppen. Xenophon berättar, at när
under den unga Cyri expedition
Nordanwädret war mycket beswärligt för
armen, tilstyrkte spåmannen at man
borde offra åt detsamma: det skedde
så, och wädret lade sig. I Athén
hade man åt dem upbyggt et
åttakantigt tempel, och uti hwarje winkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
