Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wädren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stod en bild af Windarne, som
swarade mot den trakt af himmelen,
hwarifrån den blåser. Dessa åtta
Windar woro: Solanus
(Östanwädret), Eurus (Sydost), Auster
(Sunnanwädret), Africus (Sydwest),
Zephyrus (Westanwädret), Corus
(Nordwest), Septentrio (Nordanwädret),
och Aquilo (Nordost). På den
pyramidlika toppen af templet stod en
rörlig Triton af bronze, hwars spö
alltid tilkännagaf det wäder som
blåste. I Cajeta, en sjöstad i
Campanien, numera Gaëta i Neapel, sågs
en pelare med 12 sidor, och på hwar
och en af dem war graveradt namnet
af en Wind. Lacedemonierne offrade
en häst åt Wädren på berget
Taygetus. Pausanias säger, at Boreas eller
det kalla Nordanwädret, war den
förnämst af guddomligheten i
Megalopolis. Äfwen såg man, nedanför et
berg nära Asopus, en grotta, som
war helgad åt Wädren; en wiss natt
hwart år anställde en prest offringar
åt dem, hwarefter han omkring fyra
grafwar gjorde wissa hemliga
ceremonier. I detsamma sjöng han
magiska verser, som Medea skall hafwa
nyttjat wid sina trollkonster. Då
Augustus war i Gallien, lät han
upbygga et tempel, som han inwigde åt
Circius (West til Nord). Gallerne
hedrade denna Wind med en särskilt
dyrkan, ehuru han ofta war ganska
farlig, emedan de trodde sig hafwa
honom at tacka för den helsosamma
luften. Romarne erkände 4
hufwudwindar: Eurus, Boreas, Notus eller
Auster och Zephyrus. De andra
woro Euronotus, Vulturnus,
Subsolanus, Cæcias, Corus, Africus,
Libonotus, m. fl. Uti Italien har man
uptäckt flera altaren helgade åt
Windarne, hwilka i allmänhet beskrifwas
såsom oroliga, flygtiga och
bullersamma genier. – Inwånarne på
Maldiwissa öarne offra äfwen åt en wiss
konung öfwer Windarna. Man låter
enkom bygga små båtar, som
upfyllas med rökelse, flera slags
wälluktande kådor, blommor och trädslag.
Derefter sätter man dessa båtar i
brand, och låter dem drifwa för
wäder och wind. Et moln af rök
upstiger ända til himmelen, och
frambär en angenäm lukt til luftens
Ande, hwilken skall finna sig otroligt
smickrad af så mycken artighet.
Andre hedra Wädrens gud med mindre
omkostnad; de åtnöja sig med at
kasta i hafwet et wisst antal tuppar och
hönor: men alla hysa en så utmärkt
wördnad för honom, at de aldrig
underlåta, innan de gå om bord, at
göra honom löften, dem de redligen
upfylla när de komma tilbaka i
hamnen; och de tillåta sig ej en gång at
spotta eller kasta någonting emot
Wädret; på hafwet wåga de icke ens at
se sig tilbaka åt det wäderstreck
hwarifrån Winden blåser. –
Samojederne sälja Wäder til dem som segla på
de Nordiska hafwen, och gifwa då et
tåg med trenne knutar, med
tilsägelse at om man löser up första knuten,
erhålles en lagom wind; uplöses den
andra knuten blir den starkare; men
wid den tredje knutens uplösande
upkommer en häftig storm.
WADUREN war et wanligt
attribut för Mercurius, såsom herdarnes
Gud och derföre at han lärt dem
klippa fåren. Man gifwer den äfwen
stundom åt Cybele. Wäduren är det
första af Djurkretsens tecken. Det
är samma wädur, säger man, som
hade det gyldene skinnen blef offrad
åt Jupiter och flyttad ibland
stjernorna; eller också den som wisade på en
källa då Bacchus irrade omkring i
Libyens sandöcknar och war plågad af
törst. På wägen ifrån Mykenä til
Argos såg man Thyestes’ graf, på
hwilken war en wädur af marmor,
för at beteckna det får med gyldene
skinn, som Thyestes stal ifrån sin
broder, genom tilhjelp af hustrun som
han hade förfört. Inwänarne i
Thebe i Egypten dyrkade wäduren,
emedan Jupiter Ammon föreställdes med
et gumshufwud. När Romarne
förklarade något folkslag krig, dref
presten eller härolden (Fecialis) en gumse
in på fiendens område, och hustrun til
Jupiters prest (Flamen Dialis)
offrade wid hwarje marche en gumse åt
Jupiter. Se AMMON, PHRYXUS.
WÄGAR. På gamla monumenter
föreställas romerska wägar, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
