Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - Ymnigheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
humla), ifrån hwars spenar utflöto
fyra floder til Ymers näring. Men
Börs söner dräpte Ymer och afhöggo
hans hufwudskål, den de uphöjde och
danade til himlafäste, under hwilket
de upkastade hans hjerna såsom moln
och skyar; men hans kropp kastades
midt i Ginnungagap, bildande den til
wår jord. – Enligt en sednare
tilsats til dikten, utrann af Ymers kropp,
sedan Börs söner hade dödat honom,
så mycket blod, at deri dränktes hela
Hrimthusse-slägtet på en enda när,
som undkom med sitt husfolk. Denna
kallade Jättarne Bergelmer. Han
med sin hustru räddade sig på en båt;
och ifrån honom härstammade den nya
Hrimthusse-slägten. – Den prosaiska
Eddan berättar widare, at Börs söner
bildade af Diners blod haf och sjöar,
af hans ben berg, af hans tänder stenar.
Af blodet, som runnit ur såren,
gjorde de werldshafwet, hwari de fästade
jorden, och hwilket de lade i en krets
utomkring henne. Af hans hufwudskål
danade de himmelen, och upreste den
öfwer jorden med fyra hörn. Under
hwart hörn satte de en dwerg,
nemligen Östre, Westre, Södre och Nordre.
Sedan togo de gnistorna som woro
utkastade ifrån Muspelsheim och satte
dem på himmelen, både ofwan och
nedan, för at uplysa himmel och jord.
De gåfwo äfwen alla ljungeldsstrålar
rum, några på himmelen, andra lösa
under himmelen, och bestämde deras
gång, hwarefter dagar och årtal
beräknas. – Widare anföres: Jorden
är rund; utomkring är det djupa
Werldshafwet. Längs utåt stränderna
gåfwo de jättarne rum, och emot
deras anfall gjorde de en borg
innanföre rundtom jorden. Til denna
anläggning nyttjade de Ymers ögonbryn,
och kallade den Midgård. Af hjernan
som de kastade luften, gjorde de skyar.
YMNIGHETEN, en allegorisk
guddomlighet, hwilken Ovidius säger
hafwa följt Saturnus, då Jupiter stötte
honom ifrån thronen. Hon ägde
hwarken tempel eller altare hos de gamle.
Hon föreställes under bilden af
en ung nymf, som är mycket mullig, med
frisk färg och på hufwudet en krans
af åtskilliga blomster; klädningen är
grön och broderad med guld. I högra
handen håller hon Amaltheas horn och
i den wenstra en knippa med ax, som
falla om hwarandra. På en af
Trajani medaljer ser man henne med twå
horn i stället för ett; på en annan af
Antoninus föreställes hon stående, med
händerna Utsträckta öfwer korgar fulla
med frukt och blomster. Stundom är
hon betecknad med Ops, som är
densamma som Ceres. På en medalj
öfwer Pertinax finner man henne hålla
twenne ax i högra handen, och med
den wenstra hopdraga sitt spridda
draperi, för at göra barmen fylligare,
och utmärka den likasom källan til
all rikedom. På en annan medalj
öfwer Heliogabalus synes hon med högra
foten hwilande på en glob, hållande
i händerna et up- och nedwändt horn,
hwarutur faller en myckenhet guld-
och silfwermynt, snarare en bild af
slöseriet än af ymnigheten. På flera
andra medaljer föreställes hon med en
blomsterkrans, en axsknippa af alla
slags säd, och wid fötterna eller på
hufwudet en skäppa hwarutur ax
upskjuta, en wallmo, för at beteckna
furstens upmärksamhat at widmagthålla
ymnighet och trygghet. Någon gång
ser man der et skepp, som utmärker
spannmåls-införsel. Caducén emellan
sädesaxen utmärker på medaljer den
ymnighet som är en följd af freden.
Ymnighetens bildstod som man ser i
cabinettet på Capitolium, håller en
pung i högra handen och et horn i
den wenstra. Några kejsarinnor hafwa
blifwit föreställda under Ymnighetens
bild. Ymnighetshornet på medaljen är
en af Snillets tilhörigheter.
YNCA, war en titel som
Peruvianerne gåfwo deras Konung och
Prinsarne af blodet. Perus krönika
berättar om deras upkomst följande. Peru
hade länge warit en tummelplats för
alla brott, krig, twedrägt och de
wederstyggligaste oordningar, til dess
slutligen 2:ne bröder framstodo, af hwilka
den ene hette Manco-Capac, och om
hwilken Indianerne berätta underbara
ting. Han upbyggde staden Cusco,
utgaf lagar och författningar, och både
han och hans efterträdare antogo namnet
Ynca, som hetyder Konung eller Store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
