Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoroaster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gare. De hysa den största wördnad för
denna gamla filosof, och anse honom
för den store profeten som af Gud
war sänd at meddela dem hans lag.
De tilegna honom äfwen en bok som
innefattar hela hans lära. Detta
arbete, som fördes til Frankrike af
Anquetil, är af honom öfwersatt och
utgifwet år 1770, under titel af
Zend-Avesta. 2 Vol. 4. Originalet
förwaras på Kejs. Bibliotheken i Paris.
Denna bok är delad i 100 artiklar,
af hwilka följande äro de förnämsta:
1) Den rättfärdige Gudens beslut är,
at menniskorna skola dömmas af det
onda och goda som de hafwa gjort.
Deras gerningar skola wägas i
rättwisans wågskål. De goda skola bo i
ljuset: tron skall befria dem ifrån
satan; 2) om dygderna öfwerwäga
synderna, blir himmelen din del; wäga
synderna mera, så blir helwitet ditt
straff; 3) den som gifwer almosor är
en sann menniska; 4) hedra din fader
och din moder:, om du will lefwa i
ewighet; 5) wälsigna Gude hwad man
helst må bjuda dig; 6) gift dig i din
ungdom; denna werlden är blott en
genomgång; din son måste följa dig,
och warelsernas kedja icke afbrytas;
7) det är en sanning at Gud sagt
til Zoroaster: om man twekar,
antingen en gerning är god eller ond, så
werkställ den icke; 8) man bör wara
frikostig endast emot de mest wärdige;
det som anförtros åt owärdige, är
förlorade; 9) men är frågan om det
nödwändiga, så, när du äter, gif
äfwen hundarne at äta; 10) eho som
förmanar menniskor at bättra sig,
bör sjelf wara utan synd; han bör
wara nitisk och nitet icke wara falskt;
han bör aldrig ljuga, hans karakter
bör wara god, hans själ känslig för
wänskap, skämt hans hjerte, och tunga
i godt förstånd med hwarandra; han
bör wara fri för all liderlighet, all
orättwisa, all synd, och wara et
exempel af godhet och rättwisa inför
Guds folk; 11) ljug aldrig, ty det är
skändligt, om än lögnen woro nyttig;
12) umgås icke med hofslinkare; sök
ej at förleda någons hustru; 13) man
bör afhålla sig från all stöld och
röfweri; 14) din hand, din tunga och
din tanke böra wara rene ifrån all
synd; 15) under bedröfwelse och
motgång offra ditt talamod åt Gud; och
tacka honom i medgången; 16) tänk
både natt och dag på at göra det
goda, ty lifwet är så kort. Om du i
dag bör tjena din nästa, men
upskjuter til morgondagen, så gör bot och
bättring. Dessa moraliska bud äro
blandade med ömsom förnuftiga,
ömsom löjliga observanser, och dogmer,
som äro ännu mera orimliga. Om
Zoroasters religion är i flera
afseenden ren i sina dogmer, war hon det
äfwen i sitt dyrkningssätt; ty man
påstår, at eldens och solens dyrkan
som utgjorde en del deraf, icke
innefattade något afguderi. Beaufobre
beskrifwer gudstjensten på följande sätt:
"inga bilder eller stoder funnos i
templen, som endast woro helgade åt
Guddomligheten. Den enda symbol
man der hade af dess närwaro war
en beständigt brinnande eld. Då man
tilbad Gud, wände man sig åt öster,
emedan derifrån kommer ljuset och
stjernorna börja der at synas. Man
wisade änglarne ingen religiös dyrkan.
De ansågos blott såsom det högsta
Wäsendets tjenare, som hade hwar sin
befattning och sitt departement i
werldsstyrelsen; de woro et slags
medlare emellan en osynlig och
otilgänglig Gud och syndiga dödliga
menniskor. Hwad det angick, som
hedningarne kallade synliga Gudar, eller
solen och stjernorna, så ansågos de blott
såsom bilder af Guddomligheten; men
som lefwande bilder, hwilka äfwen
förtjente et slags wördnad, emedan de
woro skapade af Gud; för öfrigt war
det endast til Honom, som Perserne
ställde sina böner och om hwars nåd
de bönföllo.” Ända intil Zoroasters
tid upreste Magerne altaren, på
hwilka deras heliga eld underhölls,
på bergstopparna och andra höga
ställen under bar himmel; och der
förrättade de sin gudstjenst. Men som
regn, owäder och storm ofta utsläckte
deras heliga eld och afbröt
Gudstjensten, så befallte Zoroaster at man
öfwer alla dessa altaren skulle upbygga
tempel, på det at den heliga elden
aldrig måtte slockna och Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
