Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Ädelmodet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ä
ÄDELMODET (Sinneb. l.). Det
förestalles af Ripa såsom en wacker
qwinna, klädd i konungslig och
prägtig drägt, med gyldene krona på
hufwudet. I ena handen håller hon de
juweler hon är färdig af bortgifwa,
och den andra hwilar på et lejon.
Amedeus Vanloo målar henne som
en ung flicka, med hufwudbonad af
guldflor och perlor. Armarne äro bara,
emedan det är denna dygds egenhet,
at skilja sig wid all egen fördel. Hon
stöder sig på Minervas sköld, för at
utmärka det ädelmodet icke kan
finnas utan urskillning. Stundom står
et lejon bredwid, som hon smeker.
Se FRIKOSTIGHET.
ÄGER, ÄGIR, (Skand. M.), en
gammal fornodinsk guddomlighet i
Norden, broder til Kare (Luften) och
Loge (Elden), och sjels föreställande
watten-elementet, förmäld med
gudinnan Ran, eller hafslugnen med
hwilken han hade 9 döttrar, som alltid följas
åt, klädda i hwita slöjor och hwita
hattar. Han kallas äfwen ömsom
Gymer, ömsom Hler. Enligt en med
denna fysiska, sammanblandad historisk
myth, war Ägir son af konung
Fornjotur i Jotunheim. Utwandrad
derifrån, skall han hafwa nedsatt sig på
en ö i Kattegat, den han efter sig
kallat Hlersö. De äldsta mythiska
qwädena känna honom icke, men i de
yngre och i prosaiska Eddan framställes
hans förbindelse med Asarne sålunda.
Från sin ö skall Ägir hafwa hört
rygtet om Asarnes stora wisdom, och
derföre wandrat til Asgård, för at sjelf
något deraf inhemta. Af dem wäl
mottagen och bewärdad, böd han alla til
återbesök hos sig efter trenne månader.
De kommo alla, utom Thor, som war
borta på Jotefejder, och funno et stort
prägtigt palats, som uplystes af klart
guld i stället för ljus, och der mat
och dryck af sig sjelfwa inkommo på
bordet. – Wid detta Gästabud war
det som Loke utöste all sin bitterhet
mot Gudarne (se Ägisdrekka) och
slutade med at spå Ägir at detta skulle
warda hans sista kalas, emedan
lågorna skulle förtära allt hwad han ägde.
ÄGERS DOTTRAR kallades
böljorna, eller bestämdare hafwets
wallningar efter storm.
ÄGISDREKKA, det 7:de af Eddas
mythiska qwäden och den 6:te i
ordningen af den Arnämagneanska eller
stora Köpnhamnska uplagan af
SämundarEdda, handlar om Ägirs
dryckeslag, der Asarne råka i träta med
Loke, som upräknar alla deras
skamgerningar och nesliga dater. – Om
icke af en Christen, är detta qwäde
sannolikt författadt af något hedniskt
qwickhufwud från Asalärans sednaste
period. Denna sång kallas äfwen
Lokasenna, eller Lokes skämt.
1. ÄGTENSKAPET (Sinneb. l.), Det
föreställes af Ripa under bild af en
rikt klädd qwinna, med et ok om
halsen, fjettrar på fötterna och en
huggorm derunder. Hon håller et
gwittenäple, emedan, säger han, Solon befallt
at man skulle bjuda nygift folk denna
frukt. Den war en symbol af
fruktsamheten, hwilket man kan finna af
medaljer, der dem Unge Hymenæus
håller en sådan i handen.
2. – (Jap. Myth.). Japanernas
ägtenskap förrättas midtuti et åttakantigt
tält, försedt med et mycket grannt
altare. Derpå står Ägtenskapsguden,
föreställd med hundhufwud, öppna
armar, och en messingstråd i händerna.
Hundhufwudet, säga de, utmärka den
waksamhet och trohet som äro så
nödwändiga i ägta ståndet, och
messingstråden den förening som bör råda
makarna emellan.
ÄGTENSKAPS-BRYTARE (Sinneb.
lär.) En tjock och fet man, klädd i
en wällustig deshabillé, och wekligt
hwilande på kuddar. Hans attributer
äro et nejonöga paradt med en orm,
och en sönderbruten wigselring.
ÄHKY (Finn. M.). En sjukdom
med bukref, troddes wara Äimeröises son.
ÄIMERÖINEN (Finn. M.). Orsak
til bukref föder til Ähky.
ÄIMÄTÄR (Finn. M.). En stolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
