Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Ädelmodet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ä
ÄDELMODET (Sinneb. l.). Det förestalles af Ripa såsom
en wacker qwinna, klädd i konungslig och prägtig
drägf, med goldene krona på hufwudet. I ena handen
håller hon de juweler hon är färdig af bortgifwa, och
den andra hwilar på et lejon. Amedeus Vanloo målar
henne som en ung flicka, med hufwudbonad af guldflor
och perlor. Armarne äro bara, emedan det är denna
dygds egenhet, at skilja sig wid all egen fördel. Hon
stöder sig på Minervas sköld, för at utmärka det
ädelmodet icke kan finnas utan urskillning. Stundom
när et lejon bredwid, som hon smeker. Se FRIKOSTIGHET.
ÄGER, ÄGIR, (Skand. M.), en gammal fornodinsk
guddomlighet i Norden, broder til Kare (Luften) och
Loge (Elden), och sjels föreställande
watten-elementet, förmäld med gudinnan Ran, eller
hafslugnen med hwilken han hade 9 döttrar, som alltid
följas åt, klädda i hwita slöjor och hwita hattar. Han
kallas äfwen ömsom Gymer, ömsom Hler. Enligt en med
denna fysiska, sammanblandad historisk myth, war Ägir
son as konung Fornjotur i Jotunheim. Utwandrad
derifrån, skall han hafwa nedsatt sig på en ö i
Kattegat, den han efter sig kallat Hlersö. De äldsta
mythiska qwädena känna honom icke, men i de yngre och
i prosaiska Eddan framställes hans förbindelse med
Asarne sålunda. Från sin ö fkall Ägir hafwa hört
rygtet om Asarnes stora wisdom, och derföre wandrat
til Asgård, för at sjelf något deraf inhemta. Af dem
wäl mottagen och bewärdad, böd han alla til återbesök
hos sig efter trenne månader. De kommo alla, utom
Thor, som war borta på Jotesejder, och funno et stort
prägtigt palats, som uplystes af klart guld i stället
för ljus, och der mat och dryck af sig sjelfwa inkommo
på bordet. – Wid detta Gästabud war det som Loke
utöste all sin bitterhet mot Gudarne (se Ägisdrekka)
och slutade med at spå Ägir at detta skulle warda hans
sista kalas, emedan lågorna skulle förtära allt hwad
han ägde.
ÄGERS DOTTRAR kallades böljorna, eller bestämdare
hafwets wallningar efter storm.
ÄGISDREKKA, det 7:de af Eddas mythijka qwäden och den
6:te i ordningen af den Arnämagneanska eller stora
Köpnhamnska uplagan af SämundarEdda, handlar om Ägirs
dryckeslag, der Asarne råka i träta med Loke, som
upräknar alla deras skamgerningar och nesliga dater. –
Om icke af en Christen, är detta qwäde sannolikt
författadt af något hedniskt qwickhufwud från
Asalärans sednaste period. Denna sång kallas äfwen
Lokasenna, eller Lokes skämt.
ÄGTENSKAPET
(Sinneb. l.), Det föreställes af Ripa
under bild af en rikt klädd qwinna, med et ok om
halsen, fjettrar på fötterna och en huggorm derunder.
Hon håller el gwittenäple, emedan, säger han, Solon
befallt at man skulle bjuda nygift folk denna frukt.
Den war en symbol af fruktsamheten, hwilket man kan
finna af medaljer, der dem Unge Hymenæus håller en
sådan i handen.
(Jap. Myth.). Japanernas
ägtenskap förrättas midtuti et åttakantigt fält,
försedt med et mycket grannt altare. Derpå står
Ägtenskapsguden, föreställd med hundhufwud, öppna
armar, och en messingstråd i händerna. Hundhufwudet,
säga de, utmärka den waksamhet och trohet som äro så
nödwändiga i ägta ståndet, och messingstråden den
förening som bör råda makarna emellan.
ÄGTENSKAPS-BRYTARE (Sinneb. lär.) En tjock och fet
man, klädd i en wällustig deshabillé, och wekligt
hwilande på kuddar. Hans attributer äro et nejonöga
paradt med en orm, och en sönderbruten wigselring.
ÄHKY (Finn. M.). En sjukdom med bukref, troddes wara
Äimeröises son.
ÄIMERÖINEN (Finn. M.). Orsak til bukref föder til Ähky.
ÄIMÄTÄR (Finn. M.). En stolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
