251 han fått tag i eu slik markatta), såsom en aktningsvärd Prinsessa af Cyperns konungahus, hvilken sökt skydd inom hans hofborg för de stormar, som synas hota att bryta ut i detta rike - och hvilken genom sina egenskaper förtjenar hans undersåtares vördnad. - Vid detta ställe i Konungens tal gör Forella en bugning från sin thron åt folket, en helsning, som skall vara nådig och gratiös, men hvarvid hon så grimacerar med sitt fula ansigte, att större delen af åskådarne brister ut i ett högljudt skratt. - Amundus fortfar, med sträng uppsyn och upphöjdare stämma, att denna Furstinna kommer hädanefter att bo i hans slott, och kanske med honom snart nog bli förenad genom ännu närmare band - emellertid bör hon åtnjuta inom hans hof och så långt hans rikes grän-sor sträcka sig, alla en Drottnings rättigheter och hedersbetygelser. - Stiger af sin thron och går, ledande Forella med allt uttryck af ridderlig vördnad under armen. - Folkets förvåning och anmärkningar. SJUNDE ÄFVENTYKET. Florinna befrias ur sitt fängelse och utropas till Drottning öfrer Cjpern. i. Se. Famagusta: Morgonskymning. Uppror,- hvaraf ett doft sorl "och larm förnimmes, som småningom under denna scen kommer allt närmare och närmare, - har brutit ut i Cyperns hufvudstad. Komisk scen med Holofernes, hvilken bultas upp ur sin sömn af Drottningens parti och drages ur sängen, för att anföra hennes anhang emot det (efter Konung Guidos nyss förut timade död) insurgerade folket. Hans under skryt förställda fruktan och förlägenhet, under det man kläder på och beväpnar honom så skyndsamt, att han knappt sjelf vet hur det går till. Han drager ut på tiden så länge nan kan - tager hjertstyrkande droppar o, s, y, Minut för minut komma nya personer med underrättelser*) om de upproriske och deras framsteg; att Cyprino är deras Chef, nemligen landad om natten. Hans fruktan föröks; hans hvarjehanda anmärkningar, då han får höra att de plundrat än ett hus, än ett annat af hans bekantas, samt oftast gått illa åt ägarne sjelfva. Man ropar minut för minut: Skynda Er, Herr Höfvidsman! Han erinrar, att just derföre, att nu hela fäderneslandets väl hvilar på honom såsom dess enda stöd och hopp, vore det så mycket vigtigare att ingenting brådskynda eller hasardera; Cyprino vore en vild karl, en Hannibal, och mot honom måste man spela Fabius Cunctator m. m. d. - Omsider är han färdig, och håller nu, i en löjlig ställning, ett slags uppmuntrande tal till de närvarande, fullt af stora *) Hvarvid Holofernes i sin förtret gör sk jm ö i ga anmärkningar öfver anförarue, säger att han minns den dagen då han putsade den väderhanen Uurusis näsa o. s. r.