263 att af hennes egen mun mottaga yttrandet af hennes erkänsla och tänkesätt. - Mellertid borde man skyndsamt undanrödja de döda kropparne och bloden, och emedan Drottningen ännu vore mycket svag, ej låta keime veta hvad som sist tilldragit sig; Cyprino ville i sinom tid derom på tjenligt vis underrätta henne. Efter få dagar hoppades hon redan vara i stånd att offentligen träda i sina undersåtares åsyn. .- Allmän glädje. Folket skingrar sig. 6. Sc. Stadsport af Famagusta; Vakt utanföre Tullhuset. (Soldaterna hade befallning att arrestera hvar och en genom tullen passerande, som icke på tillropet Werda! svarade med lösen: «Cypern och Florinna!») Ett lass kommer körandes, bespändt med 4 hvitgråa krokhorniga oxar; på lasset ligger ett stort vinfat; Biff, i bondkläder, sitter frammantill och kör. Vakten finner redan på afstånd, att detta lass ser misstänkligt ut, och säkert innehåller contraband. Nu kommer Biff körandes i porthvalfvet, och blir anhållen; man frågar honom, hvad han har att föra? Han svarar: vin! En soldat stöter sin hillebård i tunnan, och hon gifver ett doft, ihåligt ljud ifrån sig. Man hotar nu Biff med dödsstraff, om han ej promt säger, hvad han har i den stora tunnan. I sin förvirring svarar han: «Ett krigsputs, Herre!» - Ett krigsputs! säger man; låt oss se det krigsputset! Kör upp med lasset närmare intill Högvakten! I sin ångest kör nu Biff inpå den höga stentrappan till tullhuset, och stjelper öfver dess hörn med hela lasset: nu hör man ur tunnan utstötas ett par djupa nödsuckningar: «Uff! Aj!» Allmän förundran. Man kallar ut den befälhafvande Officeren, och vill öppna tunnan. Men denne säger med betänklig min, att det säkert är någon vigtig statsfånge, ja - hvem vet (han antyder mystiskt, att det väl kunde vara Drottning Sibylla sjelf, om hvars nyss timade död man ännu här i förstaden visste ingenting) - som vill på detta vis rymma; han befaller alltså att en af hans manskap skall sätta sig upp på lasset att köra, och ett antal beväpnade gå rundtomkring vagnen; den skall köras under denna bevakning upp på slottsgården, till Cyprinos högqvarter, och der öppnas, om han så för godt finner. Biff qvarhålles, och hotas, till sin stora (komiska) förskräckelse, med strängt straff, i fall varan i vinfatet befinnes confisquabel. Tåg af folk omkring fatet upp till slottet. Personer komma nu, som berätta betäckningen af tunnan, att Drottningen är död, och mördat sig sjelf; men desse göra mystiska miner oah säga, att saken ännu torde förhålla sig annorlunda, och att de nu äro på vägen att göra en för det allmänna bästa högst vigtig upptäckt. Åter ångestljud ur tunnan: Uff! Komiska anmärkningar deröfver. Ändtligen ankommer man på första borggården, der Cyprino är sysselsatt att låta en del af tropparne paradera för Florinna, hvilken sitter i en öppen glasdörr i nedersta våningen under ett