I denna gungande boning lägger honan 8 à 10 små gulhvita eller i rosenrödt stötande ägg, som äro öfversållade med gulröda fläckar. Ofta nog händer det emellertid att boet bygges förgäfves och att föräldraglädjen uteblir, ty för snokande ekorrar och en del fåglar är det lilla nästet lätt åtkomligt, och då är det med ens slut med det dyrbara innehållet. Jämväl i dessa små bröst lefver emellertid fortplantningsdriften, och så börja de sörjande makarna att bygga på nytt, men varder äfven det hemmet sköfladt, då är det i regel för sent på året, och afkomman framträder för späd, att trotsa en oblid väderleks svårigheter. Om hösten är det kungsfågeln, som företrädesvis ger lif åt våra svenska barrskogar, ty från alla håll hör man hans fina lockton. Vintertiden slå de sig tillsammans med mesarna, flyga från träd till träd och söka efter puppor och insektägg. Då komma de äfven fram till öppna bygden och hälsa på i trädgårdar och enstaka löfdungar. Dessa små varelser äro icke utrustade med stor motståndskraft mot svårare meteorologiska äfventyrligheter. Stundom fattas de af vinden och kastas i sjöar eller i hafvet, där de jämmerjigen omkomma. Starka regnskurar kunna förgöra dem i hundratal, och en svår vinterkyla bringar ibland död och undergång åt hela den kvarvarande stammen. Då blir det de från söderns blidare ängder återvändande emigranternas lott att hålla släktet vid makt här uppe, hvilket också går för sig med hast och framgång, så att nationen om något år åter tyckes vara fulltalig. I de olika landsändarna har äfven denna fågel fått andra namn än det officiella. Stafvelsen kungs- har emellertid bibehållits både i svenskan, norskan och danskan: — fågelkung, fuglekonge, stjärnekonge, kongefugl; smålänningarna kalla honom Tummeliten, värmlänningarna grönbita. I Östergötland kallas han granlus, i Stockholmstrakten busklus — föga fint, tycka vi. Men folkspråket väljer icke alltid så synnerligen estetiska uttryck... Det skall emellertid kunna anmärkas, att skiljaktigheten mellan