Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kråkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kort med stackaren, men då vi uppträdde som mellankommande
part, nödgades hon taga till flykten. Alla våra försök att åter få
ejderungen att gå till sjöss gagnade till ingenting. Han kröp gång
på gång upp mellan stenarna, och där gick han ock sin
undergång till mötes, när vi tröttnade vid vår vaktgöring.
Att kråkan förstår sig på fiske och ganska lätt lär sig
’metoder’ i denna väg, ha vi också varit i tillfälle att iakttaga. Från
ett badhus flöt en ström af ljumt vatten ut i en å, och omkring
detta blandningsfluidum stod en tid ett stim af löjor och dåsade
ifrigt beskådade af några i pilarna på motsatta stranden sittande
kråkor. En vacker dag kom det en fiskmås dit upp från det en
half mil bort belägna hafvet — till äfventyrs efterskrifven som
’fiskeriinstruktör’. Detta skola vi emellertid lämna osvuret, men
visst är, att han genast började fånga de loja fiskarna på vanligt
sätt och höll på därmed, till dess han blef mätt, då han på sina
långa, spetsiga och klippande vingar åter styrde till hafs.
Men nu var det kråkornas tur. De hade med mycket intresse
åsett den hvitgrå hafsfågelns bedrifter och försökte strax att göra
på samma sätt. Att börja med buro de sig skäligen klumpigt åt,
men öfning ger färdighet, och snart nog höggo de fisken i vattnet
lika säkert som måsen. Och denna sport idkade de, till dess
löjorna begrepo, att det var fara å färde och skingrades åt alla
väderstreck.
Kråkan bebor hela vårt land, allt upp till Lappmarken, men
i höga norden blir hon sällsyntare, och upp på högfjällen och i
djupa skogar trifves hon ej. Sitt bo bygger hon tidigt om våren
i höga löf- eller barrträd — det är enahanda — af kvistar och
pinnar, fyller ut ojämnheterna med små jordtorfvor och lera samt
fodrar till sist det rätt väl svarfvade redet inuti med mossa, hår
och ull.
Äggen äro till antalet vanligen sex. De äro blekgröna,
öfverströdda med lefverbruna fläckar och hålla i längd cirka 45 mm.
samt i tjocklek omkring 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
