- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
148

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkelbeckasinen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till och med var en spökget? — Hvilket icke skulle förbättra
ställningen och saken!

Fanns då Torpare-Per eller någon annan erfaren medborgare
i närheten och man förtrodde honom sin undran och sitt tvifvel,
drog denne gärna sina Ijunglöfsdoftande tunna läppar till ett
bredt grin, i det han med oefterhärmlig landtbohumor svarade:

»Dä’ där, d’ä bara horsgöken, vet ja’.»

»Horsgöken, hvad är det för slag?»

»Nej, men säj, vet han inte d’ä? D’ä ju den där fågeln, som
spelar me’ stjärten.»

Hade man då intet fruntimmerssällskap med sig eller mom
hörhåll, så var det intet tvifvel om att nyfikenheten blef i hög
grad spänd samt att man började ett korsförhör med den
beskedlige Per. Och om ihärdigheten var stor, lyckan god och frågorna
rätt snärjande, så kunde denna rannsakning resultera i att man
om en halftimme eller så visste och kände, att horsgöken var
synonym med enkelbeckasinen.

Den där mystiska upplysningen gjorde en emellertid nyfiken
på spelmannen, och följden blef gärna, att man ställde sig i
försåt för horsgöken. Att han är en snäll flygare fann man snart;
item att han var en munter ture. Men spela vill han icke, allra
minst med ... hm! Men se, där höjde han sig plötsligt fladdrande
högt upp i luften, gjorde därpå en tvär vändning, kastade sig på
sidan, bredde ut stjärten och störtade i ilande fart snedt nedåt.
Just då hördes ’bräkandet’, men där stod man i alla fall, lika
klok. Ville man ovillkorligen ha gåtan löst, var det så godt man
begaf sig till en jägmästare, om en sådan fanns i närheten och
han till äfventyrs intresserade sig för ornitologi. Han skulle då
eventuellt upplysa en om att ljudet uppkom genom att luften
under den starka farten sattes i häftig dallring af fågelns yttersta
stjärtpennor samt att vingarna nog också hade sin lilla andel i
ljudet. Han skulle kanske vidare förklara, att denna flykt- och
spellek endast förekommer om våren, under parningstiden, samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 26 22:48:26 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free