Renlighet är en dygd, som man tillägger denna fågel. Morgon och afton skall hon begifva sig till en bäck eller källa 'för att förfriska sig och tvätta fötter och näbb'. När höstflyttningen skall äga rum, beror på väderleken. Blir det tidigt kallt, ger sig morkullan i väg i slutet af september eller förr. Fortfar temperaturen att vara blid, kvarstannar hon till i slutet af oktober eller längre. En och annan gång händer det, att en fågel öfvefvintrar. Flyttningen försiggår aldrig i flock utan enstaka och om nätterna. I likhet med så många andra bebor morkullan Medelhafsländerna under vintern. Morkullan, hvars latinska namn är Scolopax rusticola hör till de beckasinartade fåglarna inom vadarnas ordning. På svenska bär hon lika många namn som trots en spansk infantinna. T. ex.: hasselhöna, hultingskrabba (Skåne), knispa, kvällknispa, knårt-knispa, kvällknårt, kvällknorr, draresp, trårispa (Smal.), hultadämpa (Nerike) samt einsneipe (Gottland). * Det ligger icke inom planen att skildra våra föremål ur kulinarisk synpunkt. Eljest finge nog morkullan ett ganska högt nummer på rangskalan. Men den saken har hvarje intresserad väl reda på. *

Tranan.

(Fig. 54; tafla X.) När vårsolens strålar smält drifvorna på fält och branter, då bäckarna svälla och sjuda och lid och mo börja få ny grönska, händer det ofta, att man får se ett stort snedt latinskt V afteckna sig mot det ljusa himlahvalfvet. Men detta V står icke stilla; det skrider tvärt om oaflåtligt framåt, med spetsen före, i riktning norr ut. Lyssnar man då, slår det ej fel, att man från detsamma får höra ett slags trumpetljud, som med genomträngande styrka sprider