Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två eleganter - Blåhaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där blåhaken nästan dygnet om lifvar den sublima ödsligheten
med sina vackra, växlande sånger.
Denne fågel är — säger en författare — en af fjällens största
prydnader, vacker så att man ej kan se sig mätt på honom, alltid
liflig och behaglig i sina rörelser.
Omdömet är icke öfverdrifvet. Hanen, som ofvantill är gråbrun,
har från näbben öfver ögat ett ljust streck. Strupe och bröst äro
bjärt blå, med en roströd fläck i midten. Under det blå löper ett
svart band och nedom detta ett smalare brunt. Mage och sidor
äro hvita. Stjärtens sidopennor äro från roten till midten
roströda, för öfrigt jämte de två mellersta pennorna svartbruna.
Honans dräkt skiljer sig från makens egentligen beträffande
bröstets teckning. I enstaka fall är hon hanen nästan lik; ibland
är strupen hvitaktig, på sidorna och nedtill begränsad af mörka
fläckar, med svaga antydningar till blått och rödt. Mellan dessa
ytterligheter finnas många växlande former.
Ungfåglarna och hanen om hösten likna mer eller mindre
honan. Fåglarna, som när de äro fullväxta, hålla i längd 138—160
mm., ha iris mörkbrun och benen mörka.
Blåhakemakarna bygga sitt bo på marken inom björkens och
fjällvidenas område, vanligen i lä för någon tufva, af fint, mjukt
öfvervintradt fjällgräs, hvaraf de mjukaste stråna användas i det
inre. De sex å åtta äggen äro till bottenfärgen ljusgröna samt
öfversållade med otydliga rödbruna fläckar.
Båda makarna hjälpas åt med rufningen, som medtar en tid
af cirka fjorton dagar.
Insektätare, som denne fågel är, anländer han till höga norden
om våren och beger sig därifrån om hösten. Under denna
sistnämnda flyttning är han icke sällsynt i södra Sverige, där han då
— t. ex. under rapphönsjakt — allt som oftast kan påträffas i
potatis- och roflanden. Men om våren är han icke ofta sedd.
Detta faktum har födt till lif en förmodan, att han företager
uppresan i österled och landvägen inkommer till vår halfös nordliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
