- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
21

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två små mesar - Tofsmesen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tofsmesen


(Fig. 10; tafla II.)

heter en, som är liten men naggande god — hela 120 millimeter
eller så omkring. Hans yttre är originellt och vårdadt samt
förtjänar sitt särskilda lilla kapitel. På ryggen är han gråaktigt
olivbrun; vingar och stjärt äro gråbruna. Strupen och nacken och en
smal ring omkring halsen äro svarta. Underkroppen är hvitgul,
näbben svart, benen blyfärgade och iris rödbrun.

Nu ha vi afsiktligt gömt det bästa till sist — hufvudet, hvilket
ser ut, som om det komme direkt från en frisör. Det är
nämligen försedt med en proportionsvis ganska mäktig, uppstruken tofs
af vattrade fjädrar med svarta och hvita kanter, hvilket ger fågeln
en exotisk exteriör. Han ser nästan ut som en liten papegoja.
Intrycket af den egendomliga frisyren förstärkes ytterligare af att
nedåt halssidorna teckna sig ett par i hvitt hållna figurer, som
likna gällock, hvilka inuti markeras af en svart bågformig strimma
med benen framåt.

Denna lilla trefliga varelse — Parus cristatus — bebor Sveriges
sydliga del, från Skåne upp till Jämtland och Ångermanland. I
det förstnämnda landskapet är han emellertid skäligen sällsynt.
På Gottland lär han ej finnas. I Norge är han allmän upp till
Trondhjenisfjorden. Hvarken i Danmark eller Finland förekommer
han vidare ymnigt.

Hela året om dväljes tofsmesen i barrskogarna, i hvilka han är
född och i hvilka han gärna vill dö, när tid blir. Där njuter han
sina fröjder, kämpar sin lefnads lilla kamp och fostrar undan för
undan nya generationer.

De små varelsernas alstringsdrift är stor. Två kullar om året
är hos dem regel — naturligtvis med undantag — och därför
måste de ta tiden i akt. Ännu medan snön ligger kvar på
marken, i slutet på mars eller början af april, börja de små makarna
att bygga sitt första bo, hvilket vanligen inrättas i något trädhål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 26 22:48:26 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free