När alla de unga ha flygfärdighet nog, sker mobilisering i och för skaffning. I flockar på hundratal draga då kolonimedlemmarna ut på närbelägna fält eller på vägarna, där de plocka säd, i senare fallet ur hästspillning. Men äfven insekter förtära de. En speciell läckerhet för kajorna äro ollonborrar. Som bekant vistas dessa uteslutande i löfträd. I dessa träd samlas då kajorna och plocka girigt till sig de på bladen sittande skadedjuren. Härvid händer, att en och annan af skakningen rubbas ur sitt läge och ramlar i marken, men lifvet räddar han icke för det, ty här promenera andra kajor omkring och kalasa gladeligen på den lefvande fallfrukten. När skymningen faller på, samlas den stora flocken ånyo, gör några vida kretsar högt uppe i luften och begifver sig sedan till sitt kvarter för att öfvernatta. * Kajan är en fridsam och oförarglig individ, som iakttar hygglig grannsämja med andra fåglar. Det händer ofta, att man finner kajor och dufvor häckande strax bredvid hvarandra, men aldrig faller det den förstnämnda in att snappa bort grannarnas ägg eller ungar eller tillfoga nabofamiljen annan slags molest. Kajan — Corvus monedula — bebor hela Europa och norra Afrika, under det Asiens öfre delar hysa en annan närskyld, som ej ens har ett svenskt namn — Corvus dauricus. I vårt land hör kajan företrädesvis hemma i Götaland, men finnes emellertid ända upp till Medelpad och Jämtland. I Norge går hon ej gärna öfver Trondhjemsfjorden, i Finland ej nordligare än till Nyslott. I Danmark är hon allmän. Kajan är ej svår att tämja men kan som tam ställa till åtskilliga spratt, hvadan experiment i den vägen ej äro tillrådliga. Vi kände en gång en sådan där civiliserad kaja, som ogeneradt gick in genom alla öppna fönster, hon såg, och plockade bort