Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjädern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Har en tupp utvecklats normalt, hunnit mognadens
vörnadsbjudande ålder och ej varit utsatt för några extra vedervärdigheter i
sina dagar, så kommer han lätt upp till eller öfver sina modiga
4 kilo, hvilket är liktydigt med nio och ett hälft gammalt
skålpund eller bortåt ett halft ’pund’. En sådan fullviktig kaxe har
också längd och spårbredd i proportion. Han är ofta — väl
utsträckt — cirka 980 mm. och hans vingar, som ju måste vara
ansenliga för att bära en sådan tyngd, nå till en längd af öfver 400
mm. Då kan man lätt förstå, att ingen missproportion förefinnes
mellan den aflidne, på ryggen burne tjädern och den gamle
soldaten, som står till vänster på Gustaf Cederströms präktiga tafla
’Carl XII:s lik bäres öfver norska gränsen’, ty fågeln där är en
tjäder och ej en örn, såsom mången ytlig betraktare inbillar sig,
efter som det kanske skulle passa bättre i stycke.
Detta om det kvantitativa! Det kvalitativa hör egentligen
kokboken till, men ändå kunna vi gärna i förbigående konstatera,
att tjädern fyller nästan alla en gourmands rimliga anspråk,
särskildt om fågeln vid sitt frånfälle icke fått något mera öfverdrifvet
antal år på sin gråsvarta nacke. I öfrigt må det väl sägas, att
mycket i detta fall beror på huru Cajsa Wargs, Anna Maria
Zetterstrands och Charles Emil Hagdahls efterföljare och lärjungar
handskas med de jordiska kvarlefvorna. Sker detta på ett
rationellt sätt, kan man med mycket lugn förtro sig åt matsedelns Coq
de bruyère rôti.
Innan vi afsluta denna estetiskt-materiell a afdelning, skulle
vi vilja framhålla, att tjädern står i stor och outplånlig
tacksamhetsskuld hos Bruno Liljefors, ty såsom han målat tjädern, har
aldrig någon tjäder förr blifvit målad. Har ni icke sett
konstnärens granna Tjäderlek, som nu hänger i Fürstenbergska
samlingarna i Göteborgs museum, så har ni helt säkert sett afbildningar
af taflan, och då vet ni också full väl, att det icke är fråga om
en skematisk framställning utan om ett stycke konst, som kommer
det lefvande lifvet så nära som det är möjligt att komma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
