- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
137

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson - Tema: Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någonting annat — storkbon i mängd. Där stodo papporna i mycket filosofiska ställningar på ett af sina röda ben, under det mammorna rufvade sitt kvarts tjog stora hvita ägg i det kolossala redet strax bredvid. En och annan familj hade redan ungar, och föräldrarna voro som bäst sysselsatta med skaffning samt kommo seglande med grodor, som de hämtat i sumpmarkerna omkring Ill. Och det var på takåsarna ett kalasande, så att jag tyckte mig höra gnisslandet af de stackars offerdjuren mellan näbbarna ända upp till min höga ståndpunkt. Enligt folkmeningen bringar storken lycka åt den gård, där han bosätter sig, och därför är han på trakter, där man hunnit vänja sig vid honom, på alla sätt skyddad. För att underlätta hans bosättning lägger man vanligtvis upp ett gammalt vagnshjul på takåsen, vederbörligen stagadt, förstås, eller också sätter man upp ett dylikt på en hög stång. I hvilket fall som helst begagna sig ett par storkmakar ofelbart af inviten och anlägga på denna solida grundval ett väldigt näste, där snart första kullen ser dagen. Men året därpå tillöka de sitt bo och hålla sedan på därmed, så att hemmet till slut blir alldeles för tungt och voluminöst och måste utrifvas. Denna gärning väcker emellertid ibland så stort misshag, att makarna emigrera, men i regel tyckas de uppskatta skälets giltighet och börja bygga på nytt igen. I trakter, där långgrunda sjöar omväxla med lågländta ängar, träsk och åkermark, trifves storken bäst. Där har han yppersta provianteringsterrängen och blir välmående, treflig och halftam. Hvad födan beträffar så ser han tydligen mer till kvantiteten än till kvaliteten. Grodor, gräshoppor, större insekter, larver, åkermöss och mullvadar med mera dylikt utgör hans hvardagsspis. Kan han i sjökanten hugga en fisk. så är det en läckerhet. I nödfall eller då tillfälle bjudes, nappar han till sig en andunge, en späd rapphöna eller dito åkerknarr. Igelkottar anfaller han, vänder upp och ned på samt dödar och söndersliter. Det lär till och med vara konstateradt, att han dödat harar och angripit en räf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:15:36 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free