Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sothöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räknas ... änder af alla slag, svanor, doppingar, måsar,
becka-siner, sothöns och ja — listan skulle bli mycket lång.
Den gången hade vi just rest ut för att studera sothöns, ty
vår ledsagare hade i vassarna vid ’å-mun’ hittat på ett sothönsbo,
som han var säker om att kunna återfinna.
Det var arla morgon, och vi rodde först en halftimme på
blankt vatten utmed kilometerlånga vassfält och omkring runda
hurjlar af butomus och typha, men så helt tvärt styrde min
roddare in i ett grönt kaos, genom hvilket — det såg jag tydligt —
en ökstock förut släpat. Tusentals strån böjde sig prasslande
öfver och omkring oss, och plötsligt funno vi oss fångade i
grönskan samt sågo blott en flik af himlen öfver oss.
Årorna voro nu bortlagda, och min ciceron arbetade med en
lång ’pulsstång’, hvars med en klockformig ursvarfning försedda
nederända stöddes mot bottnens rottufvor, under det ekan sköts
fram.
Plötsligt blänkte ett litet klarvatten därinne, och öfver det
såg jag en, som jag tyckte, kolsvart fågel snabbt springa och
försvinna bland den gröna ridån på andra sidan gläntan.
— Det var honan, anmärkte min förare, och där — tillade
han — är boet. Jag varseblef ett slags stor tufva, som flöt på
vattnet, ty hon gungade på ringarna från vår båt. Men det var
i alla fall den flyende sothönans näste.
Hon hade flätat det af torra vasstrån, på ett ganska skickligt
sätt och noga beräknat bärkraften, ty själfva det med säfstrån och
dun madrasserade redets botten låg utan belastning högt öfver
vattenytan. När den rufvande honan intagit sin plats, skulle det
kanske sjunka en eller annan centimeter, men aldrig så mycket
att äggen blefve fuktiga.
I boet lågo nio stycken ägg i storlek som sådana af kycklingar.
De voro till bottenfärgen grågula samt öfversällade med små svarta
punkter och stucko sålunda föga af mot vassredet, i hvilket de
lågo, ty som man vet öfverdrages fjorårsvassen med ett tätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
