lyckträff att observera dem. Tack vare denna skyddande förklädnad undgå de oftast upptäckt, men de leda röfvarna kråkorna skatta i allt fall många kullar. Efter sedvanlig rufningstid infinner sig småfolket, som till en början är ganska putslustigt att påse och lämnar föga idé om hurudan gestalten skall bli efter utvecklingsskedenas förlopp. Ofvantill äro de grågula och svartfläckiga med. hvit underkropp och svart strupe. Ej heller ungarna är det lätt att igenkänna bland markens stenar och andra föremål. Fisktärnan är utbredd rundt om norra polen och ett godt stycke ned mot ekvatorn. Om vintrarna flyttar hon till Indien, Afrika eller Brasilien. Denna höstflyttning äger hos oss vanligtvis rum i augusti, men stundom ha ungfåglarna ej blifvit färdiga att ge sig af förrän i oktober. Då de äro borta, ha hafsstränderna förlorat ett viktigt element af lif och rörlighet. Men småfisken tycker nog, att tiderna blifvit bättre och begagnar tillfället att tillväxa i ålder och visdom så att de blifva lämpliga till rof för andra fiskare. Fågelns latinska namn är Sterna hirundo. På svenska kallas han — utom det officiella — hättentärna i Skåne, makrilltärna i Bohuslän. Norska och danska namn äro ungefär motsvarande. På finska heter hon kalatiira, tiira, tirro, liiru, kirra eller kalakaija

Rödnäbbade tärnan

(Fig 59; taflä X.) är mycket lik den ofvan beskrifna men är något mindre samt har fullkomlig svalstjärt, d. v. s. två långa spröt i utkanterna, hvilka äro betydligt längre än vingspetsarna. Hennes näbb saknar den svarta spetsen. Fötterna äro helt röda och iris svartbrun. Denna art — Sterna macrura — går längst norr ut af alla tärnor, ända till 82:dra breddgraden. Hennes sydgräns för sommarvistelsen går vanligtvis utmed 50:de parallellen i Europa och den