- Project Runeberg -  Fagervik och Skamsund /
148

(1902) [MARC] Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148 KABANTINMASTABNS BEBÄTTELSEB

När han kom ut på den främmande stadens gator,
knäppte han opp västen och andades. Och så tänkte
han sina egna tankar, utan hänsyn.

»Jag blir hycklare, af bara hänsyn. Det trafvas
lögn på lögn och det måste ramla en dag! — Tänk,
hvilken rå kvinna, af hvilken jag trodde mig lära,
och uppfostras till ett finare väsen. Synvillor och
bedrägeri! Hela den här kärleken var bara ett
skälmstycke att förvända synen!»

Därpå sökte han föreställa sig, hvad som nu
hände i matsalen. Hon skulle naturligtvis gråta och
med ögonen vädja till gästerna, om hon var tillräckligt
olycklig med en sådan man. Hon brukade nämligen
alltid vid table-d’-hoterna vädja till gästerna med
ögonen; och när han väntade ett svar från henne,
riktade hon alltid blickarne ut åt församlingen som hon
uppkallade till hjälp mot förtryckaren. Han blef
nämligen alltid behandlad som tyrannen, fastän han af
god vilja gjort sig till hennes slaf... Ingenting hjälpte I
Han befann sig nere vid hamnen och fick syn på
badhuset... just hvad han längtade efter. Och snart
hade han kastat sig på hufvet i hafvet; samm ut,
långt ut mot mörkret Hans af myggstick och
bränn-nässlor pinade själ fick svalka, och han kände hur
han lämnade ett kölvatten af smuts efter sig. Så
vände han sig på rygg och såg stjärnhvalfvet öfver
sig, men i detsamma hörde han ett sus och ett
plaskande bakom sig. Det var en stor ångare som kom in,
och för lifvet måste han kämpa sig ur vägen. Styrde
mot stranden som var garnerad med lyktor, såg
hotellet upplyst...

När han var klädd, kände han endast en oändlig
sorg; sorgen öfver det förlorade paradiset Och
därmed vvar all bitterhet borta.

* *

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fageroskam/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free