Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strax därpå började Olga med konfirmationsläsningen.
Fru Rosenberg tog däraf anledning att ständigt och jämt
förbehålla henne, hur viktigt det var att just under detta
år iakttaga konvenansens och det korrekta uppförandets
alla former.
På Olga värkade till sist detta eviga kältande
alldeles outhärdligt. Herre Gud, tyckte hon, den där
maskeradhistorien var väl inte så himmelsskriande farlig och
den behöfde väl inte ihågkommas så länge. Till en början
svarade hon ingenting, men det dröjde icke så länge förrän
hon begynte ge svar på tal, så att fru Rosenberg häpnade.
Hon tyckte att lifvet i pensionen blifvit förfärligt
tråkigt och funderade åt alla möjliga håll, hur hon skulle
kunna komma därifrån. Hon visste nog om, att det var
kandidat Höglund, som var den som först och främst
bestämde öfver henne, därför att han bekostade hennes
därvaro, men hon var väl nu inte längre något barn, och hon
tänkte visst inte att gå och ha tråkigt hur länge som
hälst. Hon skulle tala allvar med kandidaten, så fort hon
träffade honom.
Förbudet att träffa Wilmer hade hon inte respekterat
det minsta. Det smickrade henne enormt att se, huru
förtjust den unge, stilige och bortskämde gymnasisten var i
henne, och hon ville inte för något pris i världen uraktlåta
att träffa honom.
Wilmer var en riktig flickjägare, som var ganska
försigkommen i den frivola kurtisens alla mysterier. Han
hade från första stund lagt märke till Olgas smak för
flirtation och älskoglek; och då härtill kom att den vackra
flickan var – som den ungdomlige don Juanen en gång
i en kamratkrets skrytsamt uttryckt sig – hitintills hans
»läckraste byte», så var det själfklart att han skulle
använda hela sin förmåga till att uppehålla bekantskapen
dem emellan.
Historien om Olgas maskeradbesök, där Olga gått så
långt att Wilmer först dragit sig för att gå med, hade fått
stanna dem emellan. Olga hade tagit hans bestämda löfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
