Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller ett öre – – jag har fått veta, hvar han fins – –
han skall ha det riktigt bra och vara gift med en
amerikanska – – jag har skrifvit till honom minst tio bref
och bedt honom hjälpa mig – – ja det vill säga de
första åren, då jag inte förstod att skaffa mig någon inkomst,
som förslog – –»
Det var hela hennes kärlekssaga i ett koncentreradt
sammanhang. Hon hade berättat den i korta, afbrutna
meningar. Olga satt tyst och lyssnade med den
största uppmärksamhet. De hade umgåtts så länge, men hon
hade aldrig hört Juliette antyda dessa ungdomsminnen
med ett ord. De hade mest sysselsatt sig med små
skvallerhistorier utifrån demimonden och snobbvärlden och
talat om toaletter och dylikt.
Nu hade f. d. modisten öppnat sitt hjärta för henne.
Äfven hon var öfvergifven och bedragen! Den första tanke,
som föll Olga in, var en harmsen tanke öfver männens
obeständighet, på hvilken hon ständigt fick nya bevis.
»De äro allt likadana uslingar allihop», mumlade hon
halfhögt för sig själf.
»Hvilka?» frågade Juliette och såg förvånad upp. Hon
fattade inte meningen ögonblickligt.
»Männerna – –»
»Jo det kan du vara säker på – – karlarna, de äro
alla utaf samma skrot och korn – – släta och krypande
tills de få sin vilja fram – – men sedan behandla de
oss som vi voro sämre än djur.»
»Vet du, Juliette, rent ut sagdt, så fins det en
känsla hos mig, som är starkare än något annat – –»
»Hvad menar du?»
»Jag menar, att allt hvad jag har kvar af det, jag
hitintills upplefvat, har samlat sig i en enda punkt. Och
det är hat mot dessa karlar, som vilja behandla oss som
leksaker och icke som människor – – vet du, jag har
riktigt afsky för dem. Det är liksom det skulle vara den
största lycka, som kunde hända mig, om jag finge göra
en af dem riktigt illa – –»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
