Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ovädret for naturligtvis ut öfver Bruns och Ninnis
hufvuden. Det höjdes knutna näfvar framför aktörens
nobla ansikte och det såg ut som om både han och Ninni
till sist skulle bli föremål för kroppslig misshandling.
Deras lycka var emellertid, att båda två och icke
minst Ninni - såväl hade ett temperament som haft
sådana lifserfarenheter, att de voro tämligen vuxna äfven
den obehagligaste situation.
»Jag beteknar detta påstående som den fräckaste
osanning», dundrade Brun med hög röst, under det hans
blickar, skarpa som dolkar, genomborrade prokuristen.
»Jag vet, hvad jag säger ... vi äro två som sett det. ..
och jag är beredd att stå för det inför domstolen»,
svarade Billberg.
»Hvilken listig kanalje!...»
»Man kan tro henne om sådant, hon har ju varit
allmän...!»
»Hon borde komma på Långholmen...!»
»Vi skola undersöka hennes våning få vi se hvad hon
gömt tjufgodset...!»
»De ville naturligtvis plundra oss som de plundrade
baron Vahlenstjerna ...!»
»Men nu ha de, min själ, spelat ut sin roll..!»
Dylika uttryck haglade från alla sidor. Personerna
rörde sig om hvarandra, det blef ett skrikande, ett
gestikulerande, en förvirring, som liknade ett slags gatupplopp
af berusade personer. Och de handlande voro också
berusade. De hade konsumerat oerhörda kvantiteter af
den champanj och andra stimulerande drycker, som
inköptes af den gemensamma klubbkassan. De hade
druckit ur glas efter glas, hvilka fylts af Ninnis små hvita,
juvelprydda fingrar, och när den hetsiga vreden förenade
sig med alkoholen måste dessa människor ge fritt lopp åt
alla onda reflektioner, som kunde uppstiga inom dem.
»Skäms Ni icke att bära er åt på detta sätt inför en
kvinna!» skrek Ninni midt i det allmänna bråket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
