- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
259

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Folket på perrongen riktar oafbrutet sina blickar mot
den vackra och eleganta damen, som reser i första klass.
Många känner igen henne och det hviskas man och man
emellan: »Det är Ninni Stern...» »Jo, så’na där ha råd
att vräka sig ...» »Gud, hvad hon är vacker» ...

Tåget ger signal - - - Ninni tar upp en liten gul
silkesnäsduk och viftar ifrigt. Gumman Storm har också
sin näsduk i handen och viftar och viftar – - ja, se,
till och med en tår syns trilla ned för den lättrörda gamla
damens skrynkliga kind - - Hon är nog inte riktigt
nykter - - Ninni och hon hade druckit en afskedsskål
i champanj strax innan de gingo ned till stationen. ..

Ett par snobbar, som händelsevis äro nere och hvilka
känt igen Ninni, nickar åt henne med ett frivolt leende,
när tåget glider förbi dem ...

Ninni viftar så länge hon ser gumman Storm...

Därpå går hon in i kupén och kastar sig på den
mjuka soffan. Hon satt där stilla som en bildstod i flera
timmar och såg tankfullt framåt med sina bedårande ögon
... hon tänkte och drömde ...

Och nattsnälltåget gick i svindlande fart framåt på
de glatta stålskenorna ...

* * *

I tre år var hon borta från sitt fädernesland — — —

I Sveriges hufvudstad hade hon varit en meteor, som
kommit, lyst, segrat, besegrats och försvunnit.

Hennes rykte var naturligtvis, som alla andras, af
dagsländenatur. Några månader sedan hon låtit höra sig
på tribunen för sista gången, hade man i allmänhet så godt
som glömt, att hon funnits till.

Men då och då dök det upp en flyktig, sväfvande
underrättelse om en svensk dam, tillhörande det lätta gardet,
som för sin skönhet och sin extravagans lät tala om sig
nere i någon af kontinentens städer och badorter. Af
beskrifningar förstodo de, som egnade någon uppmärksamhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free