Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ibland hade hon tänkt på att fråga Brun, som talade
utländska språk lika bra som sitt modersmål, om han ville
följa med henne, men den tanken öfvergaf hon snart. Hon
skulle endast blifva bunden därigenom. Hans närvaro
skulle ständigt utgöra en påminnelse om hennes gamla lif
och minnet af detsamma ville hon söka helt och hållet
skjuta bort i glömskan.
Och så en vacker dag, knappt tre veckor sedan den
aldrig glömda hämndkvällen i varietésalongen, reste hon
bort.
Vid perrongen var endast gumman Storm nere och
tog afsked af henne. När hon gick upp i kupén tryckte
hon ett kuvert i den gamla skådespelerskans hand. Det
innehöll några hundrakronosedlar - ett tack för hennes
»trohet» under de olyckliga dagarna.
Ja, hon kunde resa med glädje i bröstet, den unga
damen, hon kunde resa med brusande känslor af spänning
och segerhopp. Det väntade henne säkert både nöje,
omväxling och triumfer därute i den stora världen, dit hon
styrde färden, fri såsom örnen, som klyfver luften högt
däruppe med sina starka vingslag.
Hon kan vänta sådant... ty hon är ännu skönhetens
och behagens strålande, segrande drottning. Hvarhälst
hon visade sig skola männerna ligga för hennes fötter,
och hon äger intelligens nog att kunna uppskatta och
tillgodogöra sig allt det bästa och skönaste af njutningar och
förströelser, som ödets växlingar och de stora folkens
kultur kunde erbjuda henne...
Hon är klädd i en smakfull resdräkt af något fint
mörkgrönt tyg. Det lilla stolta hufvudets ljusa lockar
uppbär kokett en sammetsbarett af alldeles samma färg
som klädningen och öfver axeln hänger den prydligaste
lilla resväska. I baretten sitta några fjädrar, som i hög grad
förhöja charmen och elegansen af det hela.
Hon tar gumman Storm i famn, innan hon springer
upp, ledigt och behagligt, på platformen i en första
klassens vagn. Hon ville resa fint och vara för sig själf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
