- Project Runeberg -  Den röda liljan /
41

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade sin grund i den egenkärlek hvilken är gemensam för
alla älskare än i det behof af värdighet och regelrätthet som
fanns hos honom. Han litade på henne — af uppfostran, af
vana och med hela sin oreflekterade natur.

— Thérèse, jag älskar er, och ni älskar mig, jag vet
det. Hvarför skall ni plåga mig? Ni har ibland ögonblick
af kyla och hårdhet, som verkligen göra mig smärta.

Hon skakade häftigt sitt lilla hufvud.

— Hvad begär ni af mig? Jag har starka begär och
en seg vilja. Det ligger i blodet. Jag brås på min far. Ni
har varit på Joinville; ni har sett slottet, Lebruns
takmålningar, de väfda tapeterna som gjordes i Maincy åt Fouquet,
ni har sett trädgårdarna, anlagda efter Le Nôtres ritningar,
parken, jaktmarkerna — ni sade själf att de äro de bästa
i Frankrike — ; men ni har inte sett min fars arbetsrum: ett
hvitmåladt bord och ett dokumentskåp af mahogny. Det är
därifrån det kommer alltsammans, min vän. Vid detta bord,
framför detta dokumentskåp, har min far arbetat med siffror
i fyrtio år, först i ett litet rum vid Bastiljplatsen, sedan i
våningen vid rue de Maubeuge, där jag föddes. Vi voro
icke särdeles rika ännu på den tiden. Jag har sett det lilla
förmaket i röd damast, som min far möblerade då han gifte
sig och som mamma tyckte så mycket om. Jag är dotter
till en uppkomling, eller till en eröfrare, det är samma sak.
Vi äro egennyttiga i vår familj. Min far har velat förtjäna
pengar, äga allt som kan köpas med pengar, det vill säga
allt. Jag, jag vill vinna och behålla — hvad? Jag vet inte ...
Lyckan — den lycka som jag äger, eller som jag inte äger.
Jag är girig på mitt sätt, girig efter drömmar, efter illusioner.
Åh, jag vet väl att allt detta inte är värdt den möda man
gör sig, men det är mödan som är värd något, det är
sträfvan; ty min sträfvan, det är jag själf, det är mitt lif. Jag
är girig i att njuta af det som jag älskar, af det som jag
tror mig älska. Jag vill icke förlora något. Jag är som pappa:
jag drifver in mina fordringar. Och dessutom ...

Hon sänkte rösten:

— Och dessutom har jag sinnen, jag. — Men jag tråkar
ut er, min vän. Ni hade icke bort taga mig.

Dessa utbrott förstörde hans nöje, ehuru han var van
vid dem. Men han oroade sig icke öfver dem. Han var
ytterst känslig för allt hvad hon gjorde, men föga för hvad
hon sade, och han var icke van att fästa stor vikt vid ord,
allra minst vid en kvinnas. Han talade själf föga, och han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free