Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXXIV.
Klockan nio träffade hon herr Fusellier på gården till
det lilla huset, där han gick och sopade i regnet, medan
han rökte en pipa. Fru Fusellier kom ut ur sin glugg.
De sågo båda en smula villrådiga ut. Fru Fusellier tog
först till ordet:
— Herr Jacques är inte hemma.
Och då Thérèse bief stående tyst och orörlig, närmade
sig herr Fusellier med sin sopkvast, medan han stack pipan
bakom ryggen med sin vänstra hand:
— Herr Jacques har inte kommit hem ännu.
— Jag kan vänta på honom, sade Thérèse.
Fru Fusellier förde henne in i salongen och gjorde upp
eld. Men då veden blott rökte och icke ville brinna, låg
hon kvar på knä med händerna på låren.
— Det är regnet, sade hon, som hindrar röken att stiga
upp genom röret.
Fru Martin mumlade att det icke var värdt att göra
upp eld, hon frös inte.
Hon såg sig i en spegel.
Hon var blek med heta röda fläckar på kinderna. Då
först kände hon att hon var iskall om fötterna. Hon
närmade sig elden. Fru Fusellier, som såg att hon var orolig,
sökte efter ett godt ord att trösta henne med.
— Herr Jacques dröjer nog inte länge. Frun kan värma
sig medan hon väntar.
En trist dager föll med regnet öfver glastaket. Damen
med enhörningen på väggen var icke vacker längre med sin
stela gest och sin tunna kropp, där hon stod bland riddarne
i en skog full af blommor och fåglar. Thérèse upprepade
dessa ord: “Han har icke varit hemma i natt.“ Hon
upprepade dem tills de förlorade all mening för henne. Med
svidande ögon stirrade hon på dörren.
Utan en rörelse eller en tanke satt hon på detta sätt,
hon visste icke hur länge: kanske en halftimme. Det hördes
ljud af steg, och dörren öppnades. Han kom in. Hon såg
att det var regn och smuts på hans kläder, och att han var
bränd af feber.
Hon fäste en så uppriktig och frimodig blick på honom
att han ett ögonblick kände sig slagen af den. Men i samma
ögonblick gick hans lidande upp för honom på nytt i all sin vidd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0223.html
