Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Grefve Gustaf Bertelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en hög lind, och snaran träddes om syndarens hals,
medan, likasom på hån, den fyllda börsen hölls klingande
för hans öron. Ovädret tog till.
Truppens belägenhet var i själfva verket ytterst
farlig. Vilseledd, förrådd i en okänd ödemark, omgifven
af fienden, natten och åskvädret, hvarje ögonblick utsatt
för anfall i flank och rygg, var den ur stånd att i
mörker och moras bilda en regelbunden slagordning och
hindrades ännu därtill af det strömmande regnet att
begagna kanoner och handgevär. Men förtroendet till
anförarens lycka var så starkt, att ännu ingen förlorat
hoppet om räddning – och just denna tillförsikt var
utan tvifvel truppens räddning; utan den hade allt varit
förloradt.
Grefve Bertelsköld visade sig detta förtroende värd.
Hans stämma förlorade intet ögonblick sitt befallande
lugn; alla hans order buru den omisskänneliga stämpeln
af klar besinning och fast beslutsamhet. Endast tvenne
val syntes möjliga. Antingen skulle man retirera samma
väg man kommit och, så godt sig göra lät, förskansa
sig vid första fasta position, där man åtminstone hade
ryggen fri; eller skulle man bivuakera på stället, göra
en förhuggning rundtomkring och sålunda i bästa möjliga
ordning vakande afbida morgonen. Båda förslagen syntes
lika vådliga, båda nästan outförbara, och likväl syntes
intet annat återstå.
Generalen hvälfde inom sin djärfva panna en tredje
plan. När hvarken hotelser eller lockelser förmådde
något på vägvisarens halsstarrighet, lät chefen borttaga
rännsnaran från hans hals, tog honom afsides och samtalade
med honom hvad ingen kunde höra. Några påstå
att grefven på ena sidan fördubblat sina penningeanbud,
på den andra hotat förrädaren med sträckbänk på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
