- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
81

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Grefve Gustaf Bertelsköld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glödande kol. Andra däremot tro med mera skäl, att juden
erhållit löften om stora friheter för sina trosförvanter,
ja att Bertelsköld med ed förbundit sig att förskaffa dem
fritt inträde i alla Sveriges besittningar, hvilket härtills
varit dem förbjudet.

Följden af detta samtal var emellertid alldeles
oväntad. Generalen lät nämligen upptända eldar, sammanföra
kanoner, hästar och tross på de punkter af vägen
som erbjödo den fastaste mark, kvarlämnade till deras
betäckning vidpass trehundra man och höll till sitt folk
ett kraftigt uppmuntrande tal, hvari han lofvade dem
seger, byte och hvila, endast de noggrant efterkommo
hans befallningar. Men själf, jämte hela sin öfriga
styrka, lätt ekiperad, drog han sig några hundrade steg
tillbaka, släckte facklorna, utdelade ny lösen och inbröt
därefter, med vägvisaren i spetsen, på en smal biväg till
höger i skogen. Soldaterne, vane vid blind lydnad,
följde honom, tre och tre i led, under djupaste tystnad.

Tåget var ytterst mödosamt. Hvarje ögonblick
snafvade soldaten öfver vindfällen eller nedsjönk till
medjan i moraset; alla rop voro strängt förbjudna, ingen
enda ljusstråle upplyste nattens mörker, blott stundom
blänkte mellan träden en blixt, och regnet fortfor att
falla i strömmar. Mången blef efter af trötthet, mången
förvillade sig, men de öfriga fortforo med okufveligt
mod att trampa sin svåra väg. Så kom man efter
nära en timmes vandring ur skogen. Man hade kringgått
fienden; oaktadt mörkret kunde man urskilja en
stor slätt, och på afstånd hördes ett sakta sorl af
människoröster.

Grefve Bertelsköld mönstrade nu sin styrka, så
godt det var möjligt i mörkret, lät manskapet ett
ögonblick andas ut och stärka sina krafter med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free