Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Grefve Gustaf Bertelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonblicket uppstod den förfärligaste villervalla. Tjugufaldt
öfverlägsna till antal, men öfverraskade, rådvilla och till
en del vapenlösa, skingrade sig de täta massorna genast
vid första angreppet åt alla håll. Fruktansvärdt, utan
hejd och förbarmande, rasade finnarnes pikar och svärd;
det var icke en strid, det var ett slaktande, vildt, mordiskt
och skoningslöst; mer än tvåtusende stupade för deras
hugg nästan utan försvar, de öfrige sökte fria fältet med
ilande hast; hela lägret, slipprigt af blod, besålladt med
döda och sårade, uppfylldt med vapen, lifsmedel och byte
af alla slag, var inom mindre än en timme fullständigt
i angriparnes händer.
Segern var vunnen, men faran ännu icke förbi.
Man hade ännu två eller tre timmar till gryningen.
Bertelsköld, fruktande att i sin tur blifva öfverraskad,
sedan fienden kommit till sans, uppställde en del af sitt
folk i slagordning framför lägret, medan de öfrige, ej
utan stor möda, genombröto förhuggningen, för att bana
fritt genomtåg åt de kvarlämnade. Soldaten, ytterst utmattad
af marschen, regnet, striden och mördandet,
visade denna gång lust att genast begynna med plundringen.
Anförarens kraftiga stämma hejdade oordningen;
man såg honom öfverallt, outtröttlig och obeveklig; belöning
och straff utdelades lika raskt; Bertelsköld var i
denna stund en icke ovärdig lärjunge af den store Gustaf
Adolf. Hans järnvilja lyckades att återknyta disciplinens
lossnade band; fienden hade hvarken lust eller tillfälle
att taga revanche, och när ändtligen den efterlängtade
dagen grydde, såg man hela den svenska styrkan, med
en ringa förlust af tjugu eller trettio förvillade samt lika
många döde och sårade, välbehållen, dock dignande af
trötthet, samlad uti det eröfrade lägret.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
