Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Mened förlamar lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nu stod den för dörren. Allt våldsammare framträngde
fienden, allt mera glesnade försvararnes leder.
De sex fångne lithauerne med deras tolk framleddes
på kullen i deras festliga dräkt, som de burit vid underhandlingen
och som på långt håll kunde igenkännas. En
trumpetare utsändes till fienden med hotelse, att därest
icke lithauerne inställde anfallet och lofvade att underhandla
om billiga villkor, skulle deras sex förnäme landsmän
om några ögonblick hängas i deras åsyn.
Antingen nu trumpetaren icke förmådde göra sig
förstådd, eller att fiendens raseri föraktade all dagtingan
– angreppet fortfor och blef allt fruktansvärdare. Redan
voro tre af Bertelskölds sex skansar intagna ... tolken
hissades i galgen; fienden stormade blott med ökadt
raseri. Största delen af finnarne, hvilka, som vanligt,
fått på sin lott de farligaste punkterna, hade fallit; en
del af lifflänningarne bortkastade vapnen och begynte
att plundra sitt eget läger.
Nu lät Bertelsköld framföra de förnämste af fångarne;
snaran lades om deras hals, men delinkventerne, som väl
kunde märka sina landsmäns framgång, bådo trotsande
svenskarne skynda, på det att de själfva måtte rätt snart
kunna intaga sin plats i galgen. Dock ... blodsdomen
gick icke i verkställighet. Några af de liffländske och
tyske officerarne, fruktande att utan nåd få springa
öfver klingan, därest fångarne hängdes, sammanrotade
sig med soldaterne i öppet myteri, stormade kullen, befriade
fångarne och bådo dem hos deras landsmän
utverka pardon. Hela Bertelskölds läger var i upplösning;
en del af truppen gaf sig fången på nåd och onåd, andre
nedhöggos, andre åter sökte sin räddning i skogarna,
men upphunnos till största delen och vattnade fält och
kullar med sitt tappra, förgäfves spillda blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
