- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
119

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Lilla Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bondekung och herskade öfver femtio mossar och stenrösen
någonstädes uppe i finnmarken.

– Grefve! utbrast Bertelsköld uppfarande.

– Och hans mor – fortfor Bjelke, allt i samma
ton – hans mor, mina herrar, var en prinsessa, som
vallade får i skogen. Därför ...

Bjelke hann icke tala till slut, innan Bertelskölds
handske flög honom midt i pannan. Blossande
af vrede stod den stolte ädlingen upp och drog i blinken
sitt svärd. I samma ögonblick hade Bertelsköld dragit sitt.

Förolämpningen å ena och skymfen å andra sidan
voro alltför offentliga, för att de närvarande ens skulle
gjort ett försök att afböja striden. De nöjde sig med
att reglera den efter ridderlig sed i envig – bordet
undanskaffades, flera ljus upptändes och sekundanter
utsågos. Om en kvart var allt i ordning till ett af
dessa blodiga mellanspel, som voro så vanliga i fält och
dem icke ens konungens närhet förmådde afböja. Ty
när det gällde en hederssak, gaf den tidens adel icke
efter för själfva konungamakten.

Båda kämparne voro utmärkta och pröfvade fäktare,
båda hetsiga, båda förbittrade af gammal ovänskap. De
kringstående väntade med kännaremin ett intressant
aftonnöje, och de bedrogo sig icke. Oaktadt taket var
så lågt, att svärdsspetsarna ristade fåror däri, fördes
striden å båda sidor med lika skicklighet, om också icke
med lika lycka. Bertelskölds klinga hade flera gånger
träffat motståndaren; Bjelke blödde ur tre eller fyra lätta
sår, utan att ha förmått tillfoga sin fiende ens en skråma.
Utmattad och blödande begärde han tre minuters stillestånd.
Detta beviljades.

– Jag tar er till vittnen, mina herrar, utbrast
Bjelke, att denne usling är osårbar genom trolldom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free