Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Lilla Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hedendom i människohjärtat, är du då omöjlig att
utrota? Vi födas och uppfödas i tron på en evig försyn,
som mäter våra öden med orubbelig rättvisa; och likväl
komma vi ständigt åter till tron på forntidens blinda öde,
den nyckfulla, den oförnuftiga makt, som mäter ve och
väl med hat och nit, båda så oförtjent. Och just därigenom
att vi tro därpå, får denna samvetslösa makt ett
välde öfver oss; spelaren förlorar när han tror på sin
otur, och sjömannen förgås när han spår sin undergång.
Bertelsköld, den djärfve soldaten, hade genom
lyckans mångåriga gunst blifvit lyckans slaf. I det
ögonblick Bjelkes svärd klöf hans vänstra hand, klöfs
hans stolta tro som en ek, splittrad af ljungelden. Han
dignade icke för såret och smärtan; han dignade för
medvetandet af sin lyckas plötsliga fall.
Ett dygn förgick. Kölden fortfor att befästa isbryggorna,
och hela svenska lägret var i den lifligaste
rörelse. Denna syn upplifvade krigarens mod. Härdad
i mödor och faror, besegrade Bertelsköld snart den
första smärtan. Förbunden och matt af blodförlust, kunde
han ej förmås att stanna i overksamhet. Han, den förste
som ridit öfver Bälten, ville icke vara den siste att följa
det segerrika tåget.
Men aftonen före den afgörande dagen lät han kalla
sin son Bernhard, hvilken han alltsedan händelserna i
Lithauen stött tillbaka med en hårdhet liknande fordom
bondekungens. Den blinda tron på en lycka i nedgången
hade åter fått makt öfver krigarens själ. Bernhard
Bertelsköld fann sin far generalen stilla försjunken i
betraktandet af en bild i medaljong. Var det drottning
Kristinas bild, som han nyss hade fått af en smickrande
konungagunst? Nej, det var bilden af en skön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
