Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Prinsessan och prästfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu lutherdomen, nyss utgången ur stridernas hetta, så
stränga voro ännu den tidens religiösa fordringar, att
icke Kristinas lättsinniga gyckel, icke Carl X:s vilda
krigarelif, icke förmyndaretidens aristokratiska flärd förmått
afnöta ens de yttre banden där, hvarest fritänkeriet
och njutningslystnaden maskstungit kärnan invärtes. Så
snart hofvet uppträdde officielt, om också blott på en
jagt, vågade ingen af dess medlemmar att försumma
söndagens gudstjenst. Konungen infann sig bittida om
morgonen på prästgården, icke utan spår af en genomvakad
natt; den moderliga läxan uteblef ej, men den
hördes med tålamod. Stallbröderne från Kastelholm
växlade sneda blickar med Horn, men det stannade
ännu vid blickar.
Det behöfver icke sägas att kyrkoherdens predikan
i Sunds kyrka den dagen var lång, grundelig och späckad
med exempel ur Gamla testamentet alltifrån Nimrod, som
var en jägare inför Herranom. Den dagen behöfde icke
väckaren med sitt spö puffa sofvande gummor i nacken;
var icke andakten alltid så stor, så var nyfikenheten desto
större. Konungen lade i håfven tio dukater, drottningen
fem och hofvet i proportion.
Mot aftonen klarnade himlen, hofvets ungdom begynte
att längta efter länge uppskjutna nöjen, och konungen lät,
med sin guvernörs tillåtelse, arrangera en målskjutning.
Högt i toppen af en sviktande stång bands gång efter
gång en fladdrande dufva, och de snällaste skyttarne
försökte sina kulor. Rundtomkring stodo flera hundrade
åskådare; för hvarje bomskott hörde man hofdamernas
gäckeri, och för hvarje dufva som föll hördes mängdens
hurrarop. Högst ändå, när dufvan föll för konungens kula.
Först den 3 September gick den egentliga jagten
lös. Dagen var herrlig och mild; intet afundsamt moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
