Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Slutet af kung Carls jagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Ser ni, herr grefve, dessa äro mina goda änglar.
Bed Gud, att ni engång må förstå den sanna kärleken;
då skall ert hjärta ej blöda ensamt mer!
-
4. Slutet af kung Carls jagt.
Jagten fortgick de följande dagarna i herrligt höstväder. Antingen
högdjuren voro tröttare eller jägarne genom vanan skickligare,
alltnog, det lyckades vida bättre nu, än i början. Konungen fällde
med egen hand en elg, Reutercrantz en annan, Gustaf
Gyllenstjerna den tredje, flera af hofherrarne likaledes
hvar sin. Den unge fursten var vid gladt lynne; han
antecknade i sin dagbok alla skott, både lyckliga och
olyckliga; han ströfvade kring hela fasta Åland och
stundom utöfver sunden, när en jagad elg hade simmande
tagit sin tillflykt till en holme. Hans ridter voro
öfverdådigare än någonsin; fyra gånger om dagen ombytte
han häst. Men drottningen och riksråden voro icke vid
det bästa lynne. De begynte att längta tillbaka till Stockholm
och sågo med oro konungens vilda lefnadssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
