Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Rannsakningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delarna kunde besvaras med ja, båda med nej. Hvarken
Larsson eller borgaren erkände sig hafva förlorat. Men
de fleste stannade vid det som närmast passade in i
deras vidskepliga tro, nämligen att trollpackan flutit, och
alla desse voro ense därom, att man icke behöfde vidare
bevis på hennes brottslighet. Under mycket stoj och
oväsende skingrade sig hoparna åt alla håll, och därmed
hade detta skamliga, men för tidehvarfvets seder betecknande
uppträde sitt slut.
Underbara kontrast! Samma flod, som nu gaf
tillbaka sitt och vidskepelsens rof – samma flod, som
sålunda blef vittne till ett det gröfsta barbari, som
nyare tider veta att omtala – det var samma ryktbara
Aura, vid hvilken Finlands bildning så skönt
uppblomstrade – samma Aura, som skalderne sedan
så varmt besjöngo – samma Aura, hvars namn alltid
skall vara förenadt med allt hvad Finland, under de
första seklerna efter universitetets stiftelse, ägde utmärktast
i vetenskap, konst och litteratur!
-
7. Rannsakningen.
Den stora eldsvåda, som den 29 Maj 1681 ödelade
största delen af Åbo stad, hvilken nyss hade återhämtat
sig efter branden år 1656, förstörde äfven
hofrättshuset och större delen af dess viktiga handlingar.
Törhända hade man annars af dem fått någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
