- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
209

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vattuprofvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svängde henne ett par gånger, för att taga fart, och
slungade henne därpå långt ut i den af vårfloden uppsvällda
strömmen. Plaskandet af den gamla kvinnans
kropp, när den nedföll i vattnet, åtföljdes i samma
ögonblick af ett outsläckligt hurrarop från den förvildade
folkmassan.

– Hon sjunker – jag har förlorat! utropade
borgaren med förtrytelse.

I samma stund som Jane föll i vattnet, försvann
hon under strömmens yta, där endast ett lätt skum
utvisade stället för hennes fall. Det skallande jublet
tystnade; hvar och en kände dock tyst inom sig, att
detta skämt var för groft och föga bättre än ett mord.

Båtar utsattes genast, för att uppsöka och rädda
den drunknande. Sällsamma slutsats! Att hon sjönk,
skulle vara ett bevis på hennes oskuld, men detta
bevis skulle kosta henne lifvet. Sanningen att säga,
var man icke förberedd på denna inkonsekvens; rättens
tjenare hade tagit för afgjordt att trollpackan skulle flyta.

Jane hade blifvit kastad i strömmen ofvanför bron.
Med ens uppstod nu på bron ett larm, som snart öfvergick
till den vildaste fröjd.

– Hon flyter! Hon flyter! ropade man, och några
de spefullaste skyndade att tillägga: – Opp mot strömmen
med käringen! Opp mot strömmen!

I själfva verket syntes för ett ögonblick Janes
hufvud på vattenytan nära bron. I nästa ögonblick
sjönk det åter, men båtarna voro i närheten och
lyckades uppfiska den olyckliga, innan strömmen för
alltid behöll henne i sitt djup. Sanslös blef hon återförd
till slottet.

Bland folkmassorna uppstodo larm, skrik och ordväxlingar.
Hade häxan flutit? Hade hon sjunkit? Båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free