- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
221

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Rannsakningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Ja.

– Att du med syndig trolldomskraft förhäxat människor och djur?

– Ja.

– Att du, af hårdt hjärta och i ondt uppsåt,
förfört de små barnen till allehanda djäfvulskap, farit
med dem genom luften till Blåkulla, förrådt dem, sålt
dem och öfverantvardat dem åt människosläktets fiende?

– Ja. Efter barnen så säga, har jag fuller det gjort.

Efter denna fällande bekännelse uppstod ett ögonblicks
tystnad. Då reste sig den sextioårige Olof Wallenius,
assessor i hofrätten, med vredens rodnad på sin ärevördiga
panna och begärde ordet.

– Mig tyckes redan länge, sade han, att jag suttit
i ett gelag af skvallrande käringar och icke i en allvarsam
rätt af kloke domare, de där döma efter Guds och
människors lag med förnuft och samvete. Varandes
uppenbart för alle, som ögon och öron hafva, att alle
dessa vittnen äro betagne af grof vidskepelse, så att
de visserligen sannfärdige äro i sin egen tro, men af
lögnens fader med allehanda ömkeligt skrock besmittade.
Vill ock icke neka, att ju åtskilligt kan vara sant, det
nu för tiden både lärde och olärde förtälja om djäfvulens
list, dock fuller det mesta idel prat och villfarelse. Och
undrar jag högeligen, att rättens ledamöter det intet
aktat, huruledes denna kvinna, som härtills nekat, hafver
det gjort emedan hon då ännu hade förnuft mer än I
alle att sådant göra. Men nu, när hon af ett omänskeligt
fängelse är vorden till kroppen eländig och af månge
människors vrånghet till själen förvillad, nu har hon
icke kunnat uthärda att barnen om henne intygat all
galenskap, och har sålunda, af kropps och själs vanmäktighet,
mist sina sinnens bruk och bekänner det på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free