- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
242

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majniemi slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Men litet röfvare ändå och mycket hjältemod,
inföll Anne Sofi, som hade gråtit af förtjusning vid
Hedvig eller Banditbruden och aldrig kunde förgäta
Skyddsängeln af Carl Lindegren.

– Jag menar att ett större skådespel än stora
ofreden ännu ej blifvit uppfördt här i norden, återtog
fältskärn. Men lyckligtvis ha vi ännu ett stycke dit,
och nästa gång lära vi endast få se ridån gå ned öfver
sextonhundratalets strider. Det var ett rikt århundrade,
och jag måste säga att jag med saknad lämnar det.
Det århundradet hade kropp och själ lika jättestarka,
hjärta och hufvud lika kraftigt utbildade; därför ger det
en så hel bild. Men sjuttonhundratalet hade en vekligare
kropp till sin stora själ, ett kallare hjärta till sitt lysande
hufvud: därför kan det beundras mera än älskas. Ja
ja, jag säger ingenting om Carl XII och Peter den store,
ty dessa båda bjässar hade diat sextonhundratalets
modersmjölk. Men var så god och ställ Fredrik den
ende vid sidan af Gustaf Adolf, så befarar jag att han
synes liten till växten, och jag tviflar uppå att alla
Lehnbergs predikningar uppväga ett enda kraftord af
biskop Rothovius eller en enda psalm af den gamle
Spegel. Anne Sofi, min vän, tag af ljuset!

Mormor hade fallit i djupa tankar, och fältskärn
trodde förmodligen att hon begrundade skillnaden mellan
Gustaf Adolf och Fredrik den ende. Men när han
tystnade, hördes hon fråga tämligen tvärt:

– Den där historien om prinsessan Juliana var
väl också en dikt? Var hon verkligen ämnad att blifva
Sveriges drottning?

– Ja, bästa kusin, därom kan jag blott säga med
förra herrn: nog kan jag svära därpå, men ej vill jag
hålla vad. Hvad jag vet är att folket trodde så och att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free