Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Bertelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bredvid grefvinnan stod en silfverbricka med servis af
kinesiskt porslin, i hvilken man nyss serverat choklad,
och hennes små fötter, vårdslöst instuckna i guldstickade
tofflor, hvilade på en sidendyna, lagd framför toiletten,
likasom vore icke ens den mjuka persiska mattan nog
fin och varm för den fot som trampade den. Från
rummet bredvid hördes papegojornas otäcka kuttrande,
som alldeles förtog ljudet af fågelsången i björkarna
vid stranden, äfven om dessa vårens barndomsröster
kunnat intränga genom rutorna af de omsorgsfullt slutna
fönsterna.
Klockan var omkring sju, och naturen strålade i
hela den daggiga glansen af en skön junimorgon. Det
var en herrlig utsikt öfver lummiga löfstränder, mellan
hvilka spegelblanka vikar smögo sig fram likt silfverband
på en ljusgrön sammetsmatta. Hafvet, det mäktiga, stora,
som gick i djupa dyningar långt borta i taflans bakgrund,
hade hitskickat endast sina blidaste döttrar, de smala
fjärdar och sund, hvilka kärligt omslöto uddar och öar,
bevuxna med rönnar, björkar och blommande häggar.
– Skjut bättre undan gardinen, Karin, sade grefvinnan,
betagen af den tjusande anblick, som utbredde
sig öfver nejden. – Bertelsköld hade rätt, tillade hon
tankfullt; detta land i allt sitt armod är dock mycket
skönt, nästan lika skönt som mitt Västergötland.
– Ers nåd bör ej exponera sig för luftdraget,
yttrade kammarjungfrun med en favorits beställsamma
förtrolighet. – Du milde himmel, hvad ers nåd i dag
ser bra ut, ja riktigt förtjusande; jag slår vad att grefven
skulle säga detsamma. Hvem hade också kunnat tro
att den infama blåsten på sjön och den kalla finska
luften skulle bekomma ers nåd så väl! Förlåt ... ännu
den ena locken ... så där. Det lönar visst mödan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
