- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
307

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Slåtterölet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prins Vintersnö skickade nu sin ende återstående
kämpe i striden, och Gustaf Adolf, som afgjordt tagit
parti för de hvite, kunde ej låta bli att ropa:

– Stå på dig, Lampi-Matts, stå på dig som en
karl och slå de svarte i backen! ...

Den hvite tycktes taga unge grefven på orden. I
två anlopp å rad fällde han två af de svarte till marken
– desamme som förut hade besegrat hvar sin motståndare
af de hvite. Glädjerop och skymford hördes
om hvarandra bland åskådarne. De hvites aktier hade
stigit; de voro nu jämnstarke med sina motståndare,
två mot två.

Prins Vintersnö fann likväl rådligt att låta sin ende
kvarblifne kämpe hvila ett ögonblick och sporrade själf
sin häst mot en af de svarte. Redan vid första anloppet
märkte han att hans motståndare var honom jämngod,
om icke öfverlägsen i skicklighet att manövrera sin häst.
I det de möttes, hukade den svarte sig ned, undvek
prinsens välmåttade lans och gaf honom, i det han
svängde hästen, en så stark stöt från sidan mot stormhufvan,
att prinsen ofelbart störtat af hästen, om icke
remmarna brustit och stormhufvan fallit af. Hela sällskapet
igenkände nu i prins Vintersnö mäster Per, som
röd af harm och blygsel upptog sin järnhufva, för att
börja leken om igen.

– Svarta hund – mumlade han för sig själf –
den här gången skall du ej undkomma mig!

Signalen gafs, ryttarne stötte tillsamman, men åter
felade mäster Pers lans, ty den svarte hade, med endast
högra foten i stigbygeln, kastat sig hängande ned långs
hästens högra sida och måttade därifrån en ny försåtlig
stöt, men som endast träffade hans motståndare i benet.
Prins Vintersnö förstod sig icke på sådant skämt, svängde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free