- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
364

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Björnjagten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men det var tydligt att de skulle komma för sent, ty
blott en enda sekund ännu, och björnen skulle ha krossat
den smärte ynglingen under sina fötter så lätt som en
örn kramar sönder en hämpling i sina klor.

Sveriges, Finlands, Rysslands utseende skulle kanhända
nu vara ett annat, om denna sekund gått utan
räddning förbi.

Men knappt tio steg till höger därifrån låg Gösta
Bertelsköld bakom ett stort vindfälle, och mynningen
af hans bössa, stödd emot granen, hade redan några
ögonblick följt björnens hufvud, utan att han likväl
vågade trycka af. Nu begrep han att lif eller död
berodde på en blink. I samma sekund som ynglingen
föll och björnen för andra gången lyftade sin ram för att
krossa den fallne – i samma sekund small Göstas skott.

Med ett vildt klagande läte tog björnen tre steg
tillbaka, förde framtassen till sitt hufvud, balanserade ett
ögonblick på bakfötterna och föll, tung, stel, rosslande.
Blodet frustade ut genom båda hans näsborrar och färgade
snön där han låg. Skogens starke konung sträckte ännu
engång ut sina jätteramar; därpå rörde han sig icke
mer; han var död.

Jägarne störtade fram och uppreste varsamt den
fallne ynglingen, som, döfvad af det förfärliga slaget,
behöfde några minuter för att åter hämta andan. Knappt
var han ånyo på fötter, innan han med hela ungdomens
ifver kastade sig öfver sin stupade fiende, för att utröna
hans bane. Det befanns att en ganska liten kula af
knappast en ärts storlek hade trängt in genom högra
örat och sannolikt stannat i hjärnan samt därigenom
vållat en nästan ögonblicklig död. En större kula hade
stannat i bringan och kändes utplattad där emot de inre
delarna af höftbenet. Björnen var en af de största man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free