Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kronofogden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de sköna hästarna; Torsten satte sig att studera
Hugo Grotius. Grefven, deras far, iklädde sig den tidens
hofdräkt, den ofantliga allongeperuken, den fina hvita
spetshalsduken, den åtsittande, långlifvade blåa sammetsrocken
med de oformligt vida nedhängande ärmuppslagen,
den gula sidenvästen, som gick ned öfver medjan, de
korta blåa pantalongerna, de svarta sidenstrumporna, de
upp till vristen gående skorna eller halfstöflarna, prydda
med stora bandrosor, den fjädrade baretten, den hängande
långa huggvärjan och hvad mera som hörde till en
fulländad gentlemans yttre personlighet. Om värjan bör
anmärkas, att den enligt franska modet borde vara helt
spenslig och kort, men Carl XI tålde ej dessa pennknifvar,
som han kallade dem, och det var naturligt, att
hans hofmän, om också ogärna, följde exemplet.
Grefve Bernhard Bertelsköld, nu femtiosex år gammal,
hade i yngre år varit en af svenska hofvets ståtligaste
kavaljerer under förmyndaretiden. En fin belefvenhet,
parfymen af Ludvig XIV:s tidehvarf – denna utsökta
smak, denna förfinade bildning, som då endast kunde
vinnas under mångårig vistelse vid utländska hof och
i närheten af själfva den man som bländade seklet
– allt detta förenade sig hos Bertelsköld med en stolt,
beslutsam hållning, mera en följd af de många faror
och skiftande öden han genomgått, än af hans naturliga
lynne, som var mildt och ursprungligen mycket vekt.
Han var ej född för partihat; det grumlade blott hans
annars klara blick, det förbittrade hans annars kärleksfulla
själ. Likt Magnus De la Gardie, hade han eftersträfvat
rollen af en högsint mecenat, en ädling, lysande genom
kunskaper och förtjenster ej mindre än genom börd och
rikedom. Men Bertelskölds ärelystnad gick ej så högt, den
åtrådde icke makten, endast glansen, icke fruktan, endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
