Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kronofogden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärlek, kanske stundom beundran, ty människohjärtat är
svagt. Om det berott på honom, skulle han ej ägt några
fiender, och likväl ägde han många sådana. Känslan
däraf hade plöjt fåror i hans panna och kommit hans
fordom så sköna blåsvarta hår att gråna; men ännu
reste sig hans harmoniskt sköna gestalt ett halft hufvud
högre än andra människor; ännu brann i hans blickar
den intelligenta, milda glans, som tjusat så många kvinnohjärtan,
och hans stämma hade bibehållit hela sitt forna
intagande välljud. Tilläggom, att han de senare åren,
när han ej mer användes i diplomatiska beskickningar,
tjenstgjorde vid hofvet som drottning Hedvig Eleonoras
stallmästare, upprätthållen af hennes gunst, som likväl
ej förmådde rädda hans förmögenhet. Ludvig XIV hade
infört uniformerna bland militären, och de fleste regenter,
äfven Carl XI, hade efter hand följt exemplet, men för
civile tjenstemän fanns ännu ingen föreskrift i detta
hänseende, och därför bar äfven Bertelsköld den dräkt
som allmänt brukades af svenska adeln och hofvet.
Sådan var den man, som nu skulle uppträda inför
Carl XI, och man måste tillstå, att den spänning, som
rådde mellan konungen och hans undersåte, var grundad
på både inre och yttre motsatser i bådas lynnen, vanor
och tänkesätt. Carl XI var en kraftfull ande, utmärkt
af höga personliga dygder, dem ej ens hans bittraste
fiender kunnat förneka; han var ock, när det gällde att
uppfatta stora mål, såsom hans rikes väl, en stor regent,
hvarför månget af hans verk i sekler öfverlefvat stormarna
och blifvit en välsignelse för släkte efter släkte. Men
som människa sjönk han stundom ända till litenhet;
han saknade fullkomligt hvad man kallar ridderlighet
och kunde till exempel aldrig uppfatta Gustaf II Adolf,
hvilken han och hans vänner, i mening att därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
